Det kommer att bli betydligt varmare och enormt mycket blötare i framtiden, och denna framtid är inte alls så avlägsen. Det hävdade Tom Hedlund vid en offentlig utfrågning som trafikutskottet anordnade i början av mars. Tom Hedlund arbetar på Naturvårdsverket och har också varit huvudsekreterare för den Klimat- och sårbarhetsutredning som blev klar i höstas. - Huvudbudskapet i utredningen är att klimatanpassningen måste börja nu, förklarade Tom Hedlund vid den offentliga utfrågning som riksdagens trafikutskott anordnade kring hur infrastrukturen ska anpassas när klimatet förändras. Han uppgav att det visserligen finns osäkerhet i de olika klimatscenarierna. - Men huvudstråken är så pass säkra att det kan fungera som underlag för åtgärder, och dessa åtgärder måste vi börja med nu. Enligt de olika klimatmodeller som tagits fram kan man förutspå att årsmedeltemperaturen kommer att öka med 3-5 grader. Den störsDe totala nederbördsmängd erna kommer alltså att öka, men även de intensivaste regnvädren kommer att bli både fler och värre, uppger Tom Hedlund. - Intensiva åskskurar och häftiga regn kommer att öka med 20-50 procent till slutet av seklet. Det ändrar utgångspunkterna för till exempel hur man dimensionerar för dagvatten. Skyfallen kommer att öka, och det belastar dagvattensystemen och kan leda till översvämningar, blockerade vägar med mera. Mer och häftigare regn kommer att göra marken blötare. Det innebär också större risker för översvämningar. De så kallade 100-årsflödena, det vill säga när de extrema flöden man räknar med ska komma högst en gång på hundra år, kommer att inträffa mycket oftare. - Det kan komma vart tjugonde år i stället för vart hundrade, dessutom kommer maxflödena att vara större, förklarade Tom Hedlund. Till detta kan läggas höjda havsnivåer, något som kommer att drabba Västkusten, Skåne och Blekinge mest. – I övriga delar av landet kompenseras höjningen av landhöjningen, åtminstone till en början, sade Tom Hedlund. Han konstaterade att vägar och järnvägar kommer att påverkas kraftigt när översvämningar spolar bort väg- eller järnvägsbankar, när bankkonstruktioner spolas igenom av vatten och när broar rasar för att grunden eroderas. – I klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår vi därför bland annat att trafikverken ska få ansvar för klimatanpassning och att det ska ingå i de transportpolitiska målen att anpassa transportinfrastrukturen samt att medel bör avsättas för detta. Tom Hedlund berörde särskilt "Vänerproblematiken", det vill säga att Vänern kan rasa in över alla sina kuststäder om inte vattnet tappas av på ett effektivare sätt. – Det kan ske på två sätt, antingen förstärker man Göta älvkanal, eller så bygger man en tunnel till Västerhavet. Stora åtgärder krävs alltså, och enligt Tom Hedlund måste något göras snart. – Annars får vi stora problem. Det ändrade klimatet innebär också ökade risker för ras, skred, erosion och raviner. Bo Lind på Statens Geotekniska institut kunde konstatera att det finns 370 dokumenterade skred under de senaste 50 åren, och att det innebär att på två procent av de områden där det finns förutsättningar för jordskred så har det inträffat på 50 år. - Vi har haft 2-3 stora skred varje år på 1900-talet. Med ett ändrat klimat kommer det att se helt annorlunda ut, spådde han på trafikutskottets offentliga utfrågning. - Skredrisken ökar med ändrade vattenförhållanden, vi ser en ökad benägenhet för skred och ras i hela landet. Därmed ökar behovet av risk bedömningar och av stabiliseringsåtgärder, konstaterade Bo Lind. - Vi måste också anpassa byggmetoderna. Det kostar betydligt mindre att förstärka i förväg än att åtgärda de skador som uppstår efter ett stort skred.