Enligt Verket för näringslivsutveckling, Nutek, kostar det svenska företag nästan 100 miljarder kronor varje år att administrera de regelverk som finns. Nutek har intervjuat företag och funnit att det bland annat är bokföring som kostar mest pengar. Detta är dock uppgifter som företagen ändå måste utföra för att kunna bedriva sin verksamhet. De regler som irriterar företagen mest är i stället de regler som finns för gäller statistik, arbetsrätt och miljö. Företagen som Nutek intervjuat vill gärna slippa göra till exempel en rehabiliteringsplan. I stället vill de kunna lämna in ett underlag till Försäkringskassan. De anger också att de helst skulle lämna in jämställdhetsplanerna lite mer sällan, vart tredje år i stället för som nu varje år. - De erfarenheter som Nutek har på området visar att regelförenklingar går för långsamt och att fler myndigheter och departement behöver ta på sig företagsglasögonen för att målet ska nås, säger Sune Halvarsson, tillförordnad generaldirektör på Nutek, i ett pressmeddelande. Nutek har mätt företagens administrativa kostnader varje år sedan 2004. Med administrativa kostnader menar man kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information som orsakats av krav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller allmänna råd. Avgifter, handläggningstider och teknikinvesteringar räknas inte till administrativa kostnader. Regeringen har satt ett mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent fram till 2010, och Nutek ska bidra till detta arbete, bland annat genom att mäta hur mycket reglerna kostar i både tid och pengar. Nutek föreslår till exempel att myndigheter i högre grad ska samarbeta, och hämta information från varandra istället för att företagaren ska ta fram alla uppgifter. Begripligare blanketter och lättillgängligare hjälp hos myndigheterna är ett annat önskemål, likaså enklare och mer ändamålsenliga regler. Nutek vill också att alla nya lagar och regler ska granskas utifrån den effekt de kommer att få för små företag. Avsikten är enligt Nutek inte att små företag ska följa specialregler, utan att de regler som gäller för företag ska vara anpassade även för de mindre företagen. Myndigheterna ska själva se till att man analyserar vilka konsekvenser nya regler får. - Att företag dubbelrapporterar eller har svårt att förstå otydliga regelverk är det ingen som tjänar på. Både myndigheter, departement och företag kan göra stora vinster på att regelförenkla, säger Sune Halvarsson.