Stockholm. Under krävande förhållanden utför anläggnings dykare det mesta under vattenytan. De kan till exempel utföra formarbete, armering, gjutning, svetsning, skärning, sprängning samt bärgning. I princip allt anläggningsarbete, liksom service, besiktning och inspektion. Oumbärlig kunskap när sättningar har upptäckts i Fredhällsbron. Vägverket har givit NCC i uppdrag att reparera bron för 13 miljoner kronor. Arbetet kommer till största delen att ske under vatten. Arbetsplatsen ligger på sju meters djup och syns knappt från vattenytan. Sex personer arbetar med projektet, varav två anläggningsdykare. - Vägverket vill försäkra sig om att bärigheten består. Vi gör en förstärkning av bottenplatta och pelarfot på den södergående delen av bron. Eftersom entreprenaden bedrivs under vatten blir det en stor teknisk utmaning, form och armeringar prefabriceras och sänks ner i vattnet och monteras av dykare, säger NCCs affärschef Bertil Schmidt. En Palfingerkran och en Tadano kran sticker upp som vägvisare för den gula pråm som tjänar som NCCs bas under bron. Björn Lager berg är platschef. - Bron byggdes på 60-talet och de tre västra brostöden behöver repareras och förstärkas. Stöden är fulla av sprickor. NCC har anlitat Olle Beck på Lego-Svets Olle Beck för undervattensarbeten sedan 30 år tillbaka. - Vi har blivit nöjda så därför har vi fortsatt med det, säger Björn Lagerberg. Så här kommer reparationen gå till: med hjälp av materialförsörjning via NCCs personal och kranlyft ska en sarkofag byggas upp runt plinten med stag och armering. Stöden kläs med ny armerad betong, betongen ska pumpas ner. Olle Becks uppgift är att ta bort gammal betong, svetsa och borra fast den nya formen. Han har redan tagit bort tio centimeter sliten betong med en bilningsrobot. När allt är klart ska resultatet bli som en betonggördel på 10x6 meter för pelaren. Olle Beck var utbildad svetsare när han byggde på med en dykutbildning på sjuttiotalet. Hans högra hand ute på jobben är sonen John Beck, även han dykutbildad. Sonen servar med verktyg, kablar för ljus och kommunikation (telefonanslutning) och luftslang, funk tionerna sitter ihop så att de bildar en enda tjock livlina. På det sättet går det att prata med varandra även om den ena är under vatten ytan. Videoförbindelse förekommer också när beställaren så önskar eller platschefen kräver, så att dykaren kan rådgöra med personal på ytan om hur arbeten ska utföras etcetera. - När man dyker måste man vara två. Jag behöver även hjälp med att få på mig dräkten, säger Olle Beck. Sonen hjälper på med hjälmen och handskar. - Nu är det ombytta roller. När han var liten var det jag som klädde på honom, skämtar Olle Beck. Tungdykaren går på botten till skillnad från grodmannen som simmar fritt. Tungdykaren bär omkring på upp till 44 kilo. Olle Becks dräkt väger 10 kilo och på hans bälte fästs två tyngder på vardera 14 kilo. Ibland tillkommer skor som väger ytterligare sex kilo. Därför är det inte underligt att Ove Beck rör sig som en smal Michelingubbe fram till stegen som leder ner till vattnet. Hur länge kan anläggnings dykarna arbeta i vattnet? - Här på 6-7 meters djup är inte påfrestningarna så stora utan att man klarar en normal dag med undantag för mat och toalettbesök. - Men när djupet tilltar ökar trycker på kroppen och syret i andningsluften förändras under tryck och får en annan egenskap. Därför måste man då följa rekommenderade dyktabeller som säkerställer dyket, säger Olle Beck. Han går ner för stegen i vattnet, pannlampan lyser ett tag i vattnet men sedan syns ingenting längre. Alla farhågor till trots så inträffar sällan dykrelaterade olyckor. Om olyckan ändå skulle vara framme handlar det ofta om klämolyckor. - Klämskador kan vara riktiga tillbud. Vanligast är att någon fastnar med handskar och river hål på dem. Men att bli blöt om händerna är ju inte så farligt, säger John Beck. Olle Beck har en hel del maskiner och utrustning i företaget som han kan använda för sina uppdrag; en luftdriven borrmaskin, en bilningsrobot och ett mammutrör. Mammutröret sitter på Dyk & Marins båt och arbetsbas, de ska göra motsvarande reparation vid ett annat av de tre aktuella brostöden vid Fredhällsbron. Mammutröret är ett stort luftrör som med ejektorverkan suger botten fri från lera, grus och slam. Därefter ska botten vid brostölden fyllas med makadam. Makadamen ska spolas med ett Zetterströms-munstycke. Makakdamen bildar en bra botten för betongen att gjutas på. Olle Beck tittar på mammutröret. - Nu kommer bara vatten och då måste det vara ganska rent. Mammutröret är en jättedammsugare, fast omvänt, för att anordningen ska fungera matas tryckluft in i röret och det sker med en otrolig kraft. - Dykare i närheten måste hålla fötter och händer borta annars åker de in. Olle Beck uppskattar antalet tung dykare till ett par hundra i Sverige. Brorenoveringar är det vanligaste jobbet att utföra. - Överhuvudtaget är det mycket jobb nu. God kondition, hälsa och stabilt psyke för att kunna behålla fattningen i pressande situationer är nödvändigt för att klara jobbet. Olle Beck ser vältränad och stark ut, inga extra kilon här inte. - Att sköta hälsan och fysiken är viktigt för att orka, säger han.