Anledningen är främst att det offentliga anläggningsbyggandet, som det tecknas i nationalräkenskaperna, är betydligt mindre positivt än vad som tidigare redovisats. Bilden stämmer egentligen rätt väl överens med de larmrapporter som lämnats från både Banverket och Vägverket om att anslagna medel inte är i närheten av att täcka dagens behov. Bilden försvåras ytterligare av en kraftig prisuppgång, vilket gör att utfallet av varje investerad krona blir allt sämre. 2007 blev till slut ingen upplyftande läsning för anläggningsbyggandet. Enligt Sveriges Byggindustriers bedömning minskade anläggningsbyggandet med en procent jämfört med 2006. Det ska dessutom ses mot bakgrund av att 2006 års bygginvesteringar på anläggningssidan nu skruvats ner från en uppgång på sex procent till en ökning som stannade på en procent. Anledningen är främst att det offentliga anläggningsbyggandet, som det tecknas i nationalräkenskaperna, är betydligt mindre positivt än vad som tidigare redovisats. Bilden stämmer egentligen rätt väl överens med de larmrapporter som lämnats från både Banverket och Vägverket om att anslagna medel inte är i närheten av att täcka dagens behov. Bilden försvåras ytterligare av en kraftig prisuppgång, vilket gör att utfallet av varje investerad krona blir allt sämre. BI anser dock att kostnadsutvecklingen, generellt i byggverksamheten, förblivit under bättre kontroll än vid tidigare långvariga investeringsuppgångar. En förklaring kan vara att konkurrensen hårdnat genom en allt större närvaro av såväl utländska företag som utländska yrkesarbetare. Samtidigt har de ökade utländska inslagen varit absolut nödvändiga för att klara efterfrågan. På flera håll i landet tvingas byggföretagen hushålla med den bristande tillgång på resurser som gäller för såväl material som personal. - Under årets tio första månader ökade antalet sysselsatta i byggindustrin med 13 000 personer. Störst var ökningen i södra Sverige och det är där företagen nu har svårast att rekrytera yrkesarbetare med önskad kompetens. Brist på erfarna produktionsledare gäller hela landet, säger Lars Jagrén, chefekonom på BI. BI har valt att skruva ner prognosen för bygginvesteringarnas tillväxt 2007 något, jämfört med bedömningen i oktober. Den relativt optimistiska bedömningen för 2008 kvarstår dock. Uttryckt i siffror innebär det en uppgång med sju procent under 2007 följt av ytterligare fyra procent under 2008. Störst osäkerhet har det kanske ändå varit om bostadsbyggandet som påverkas väl så mycket av politiska nycker som det offentliga anläggningsbyggandet. De kraftiga skattehöjningar på bostadsbyggandet som infördes vid föregående årsskifte medförde en kraftig uppgång i slutet av 2006 och en motsvarande nedgång i början av 2007. Även om det finns stora regionala avvikelser hävdar BI att bygglovsutvecklingen fortfarande är god i jämförelse med senare år. Slutsatsen är att branschen redan anpassat sig till de nya ekonomiska förutsättningarna efter skattehöjningarna. Bedömningen är att bostadsinvesteringarna ökade med tio procent under förra året. Förväntningarna på 2008 är fortsatt optimistiska med en beräknad fortsatt uppgång som dock stannar på tre procent. Investeringarna i lokaler har varit stadigt stigande sedan 2004. För närvarande handlar det mycket om externa handelsplatser och arenor. I Stockholms- och Göteborgsregionerna pågår en kraftfull uppgradering av hotellrumskapaciteten och i andra delar av landet investeras i bland annat konferens- och upplevelseanläggningar, exempelvis i Västervik och Svedala. Ett av de mer intressanta projekten är arenabygget i Hyllie utanför Malmö. Där har satsningen genererat omfattande sidoinvesteringar i bland annat bostäder, köpcentrum och hotell. Totalt beräknas investeringarna i hela arenaprojektet uppgå till mellan sex och åtta miljarder kronor. Även vårdsektorn står inför stora investeringar. Det gäller exempelvis sjukhusen i Solna, Västerås och Karlstad. En glädjande stark utveckling har noterats på industrisidan där uppgången under 2007 beskrivs som historiskt hög, även om den skett från en låg nivå. Framför allt är det process- och metallindustrierna som investerar för att klara en kraftigt ökad efterfrågan. Det gäller exempelvis den petrokemiska industrin som miljardsatsar i Stenungsund och Lysekil samt stål- och järnmalmsnäringarna i bland annat Avesta och Kiruna. Sammantaget bedöms lokalinvesteringarna öka med tio procent under 2007 och med ytterligare fem procent under 2008. Sorgebarnet är alltså anläggningssidan - och då i synnerhet de offentliga investeringarna som minskade med fem procent under årets tre första kvartal jämfört med året innan. Nedgången fördelas rätt jämnt mellan vägar och järnvägar. Här märks direkt problemen med att investeringarna måste inrymmas i den löpande statsbudgeten. För att inte tillväxten ska bromsas helt i onödan är det mycket angeläget att, i likhet med andra länder, släppa fram andra typer av finansiering. Det kan handla om lån, men på längre sikt är det viktigt att införa så kallad offentlig privat samverkan, OPS. Än större är den förväntade nedgången i satsningar på post- och telekommunikation där investeringarna minskat med mer än 30 procent under året. Ljuset kommer i stället främst från privata energisatsningar som i mångt och mycket styrs av stigande priser på el och petroleumprodukter samt en nödvändig omställning mot mer klimatneutral energiutvinning. Stora investeringar görs bland annat i vindkraft vid såväl kusten som i inlandet samt i kraftvärmeverk (exempelvis i Södertälje, Kalmar och Malmö). Sammantaget stannar prognosen på anläggningssidan för en nedgång på en procent för 2007 och en uppgång på två procent under 2008.