Storstadsluften kan vara riktigt farlig för hjärtsjuka. Det är dieselavgaserna som stör både blodkärlens och hjärtats funktion. Varje år dör flera hundra svenskar till följd av luftföroreningar, enligt en landsövergripande studie.

Att andas in storstadsluft, med de halter av dieselavgaser som kan förekomma där, innebär en mycket reell risk, särskilt för hjärtsjuka. Det visar en studie som forskare i Umeå och Edinburgh genomfört. Enligt forskarna är luftföroreningarna ett mycket stort hälsoproblem, och i Europa räknar man med att betydligt fler dör till följd av luftföroreningar än av olyckor i trafiken. För Sveriges del innebär det att många hundra personer dör varje år på grund av luftföroreningar. I studien, som stötts av Hjärt-Lungfonden, Vägverket och Naturvårdsverket, beskriver forskarna några av de mekanismer som leder till hjärtinfarkt och stroke till följd av trafikrelaterade luftföroreningar. Umeforskarna har redan i tidigare studier visat hur friska personers blodkärl och hjärtan påverkas av dieselavgaser. Nu utsatte man 20 män med dokumenterad hjärtsjukdom för dieselavgaser i en exponeringskammare. Männen hade behandlats med PCI (så kallad "ballongsprängning"). De hade inte längre några förträngningar av åderförkalkning men beskrivs ändå som i grunden hjärt-kärlsjuka. Alla medicinerades och var besvärsfria med helt normalt arbets-EKG och utan tecken på kärlkramp. När dessa män utsatts för dieselavgaser reagerade deras blodkärl genom att inte vidga sig tillräckligt när ökat blodflöde behövdes. Kärlen lyckades inte heller frisätta tillräckligt med blodproppsförebyggande ämnet t-Pa (vävnadsplasminogen aktivator) från blodkärlsväggen. Detta innebär att risken för blodpropp ökade, något som i sig kan ge till exempel hjärtinfarkt. Försökspersonernas EKG förändrades dessutom under dieselexponeringen, något som enligt forskarna tyder på en störning i hjärtmuskelcellernas funktion. Enligt forskarna är kopplingen mellan luftföroreningar och hjärtsjukdom starkast när det gäller mycket små luftförorenings-partiklar, mindre än en tusendels millimeter (nanopartiklar). Dessa små partiklar kommer i stort sett enbart när fossila bränslen förbränns i fordon och då särskilt i dieselfordon som ger 10-100 gånger fler småpartiklar än bensinmotorer. Forskarna intresserade sig därför främst för dieselmotorer som är robusta och håller länge, något som innebär att många gamla motorer fortfarande är i gång. Antalet dieselfordon ökar dessutom, påpekar forskarna. – Dieselavgaser är en komplicerad blandning av partiklar och gaser. Innan vi med säkerhet kan argumentera för ökad användning av partikelfilter i fordonens avgassystem måste vi kunna bekräfta att de är effektiva nog att ta bort skadliga effekter och därigenom gynna folkhälsan, säger professor Thomas Sandström i ett pressmeddelande. Enligt professor Murray Mittelman, Boston, bör människor med hjärtsjukdom vara medvetna om att risken att dieselavgaser kan påverka syresättningen av hjärtat vid ansträngning, och därför gärna motionera och träna, men inte på ställen med mycket luftföroreningar. Rönen publiceras i den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Med-verkande Umeåforskare är Thomas Sandström, Anders Blomberg och Håkan Törnqvist, enheten för lungmedicin, samt Manuel Gonzalez och Stefan Söderberg, enheten för medicin/Hjärtcentrum, samtliga vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Ulrika Andersson

ulrika.andersson@allerbusiness.se