Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö ville vid riksdagens utfrågning först och främst nyansera synen på OPS som något nytt och fantastiskt. – Vägverket har jobbat med dessa frågor länge, och vår syn är att i grunden är OPS en entreprenadform bland andra. Vi tror att OPS om det används på rätt sätt kan bidra till samhällsekonomisk effektivitet. Under givna förutsättningar i vissa projekt kan det leda till ett snabbare genomförande och en tydligare riskfördelning mellan parterna. Ingemar Skogö noterade att produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen är dålig, och att det är en av anledningarna till att Vägverket var med och drog i gång FIA (Förnyelse i anläggningsbranschen), ett forum som har som mål att höja effektiviteten i branschen med en tredjedel till 2010. – Vi har också som mål att 2010 ska vi ha 30 totalentreprenader, och tio av dessa ska vara av långsiktiga funktionsentreprenader på 20-30 år. Vi har redan i dag en del av norrortsleden som är ett helhetsåtagande som finansieras med statliga medel men som ligger nära OPS. Steget över till OPS från en sådan lösning är litet. Ingemar Skogö tror att man kan få igång samhällekonomiskt lönsamma projekt tidigare med hjälp av OPS. – En tidigareläggning kan dock uppnås även med lånefinansiering, men i ett läge med stora investeringsbehov kan man få igång viktiga projekt tidigare med OPS. Ingemar Skogö uppger att erfarenheterna från Norge och Fin land visar att OPS kan leda till en effektivare resursanvändning och kortare byggtider, och Väg verket har en rad projekt som de tycker passar som OPS-projekt. E4 vid Sundsvall, landsväg 259 Södertörns leden och E22 i Skåne är några av dem. Han uppger att man inte får ha för många OPS-projekt. – Vi kan inte binda upp oss för mycket för framtiden i privaträttsliga avtal med entreprenörer.