– Vi har ingen kommentar utan avvaktar Statens haverikommission, säger huvudentreprenören Peabs informationschef Gösta Sjökvist. Enligt Vägverkets utredning orsakades raset av schaktmassor som lagts vid vägen i samband med bygget av en ny motorväg. Utredaren, Jan Hartlén berättar att den som lagt upp schaktmassorna inte har tagit hänsyn till risken för jordskred. Inte heller Vägverket hade upplyst om detta, verket reagerade inte på att entreprenören lagt upp så mycket schaktmassor på platsen. – Det är uppenbart att det inte var nederbörden under 2006 som låg bakom skredet. Det är schaktmassorna som lagts upp norr om vägen som orsakade skredet, säger Jan Hartlén till DN.se. – Att södra delen vid avfartsrampen hade lägre säkerhet mot skred bedöms ha bidragit till skredets stora utbredning söderut. Jan Hartlén har låtit både Chalmers i Göteborg och Trondheims Tekniska Högskola göra analyser. – De har kommit till i stort sätt samma slutsatser. Jag är övertygad om att det är rätt slutsats, säger Jan Hartlén. I utredningen har en mängd faktorer beaktats, exempelvis skred, avverkning av skog i slänten, uppdämning av vatten, trafiklast och vibrationer med mera. Man har också tagit hänsyn till regn och erosion i området, som är den orsak som innan utredningen vägt tyngst. I inledningsskedet av utredningen var det ingen som påtalade att det legat schaktmassor norr om vägen, i höjd med järnvägsmuseet. – Från början var det ingen som sa att man hade lagt upp massorna. När vi började gräva på platsen hittade vi massorna. Det var 50 procent för mycket, säger Jan Hartlén. Enligt utredningen låg det 17 000 kubikmeter schaktmassor på platsen. Det betyder att det var 12 000 ton för mycket massor på området som består av kvicklera. – Den som har lagt massorna där har inte tänkt på risken. Dessutom låg högen på en högre nivå som inte var stabiliserad, säger Jan Hartlén. Den som utför jobbet ska också göra en arbetsbeskrivning. Det har inte skett. – Det finns ingen beskrivning som tar hänsyn till skred. Hade man tittat på detta skulle man insett risken direkt, säger Hartlén. Han vill inte uttala sig om vem som bär skulden till att schaktmassorna hamnade på den rörliga kvickleran men han konstaterar att Vägverkets regelverk inte har följts. – Det är dock inget ovanligt. Vad man säger på kontoret följs ofta inte på byggplatsen, säger Jan Hartlén. Under nästa år ska Statens haverikommission presentera sin utredning om raset i Munkedal. Kommissionen har fått ta del av Jan Hartléns utredning. Vägverkets generaldirektör Ingmar Skogö delar utredarens bedömning om vad som orsakade skredet. Uppdraget var att utreda orsaken till skredet och om Vägverket gjort några misstag i samband med vägbygget. Den oberoende utredningen tillsattes av Vägverket efter skredet. – Vi vill få en så allsidig belysning som möjligt, sade Ingemar Skogö innan utredningen tillsattes. Det var den 20 december 2006 som skredet på E6 vid Småröd inträffade, utanför Munkedal. Flera bilister följde med vägbanan när den rasade. Det visade sig att 400 meter av E6 och 300 meter av spåret på Bohusbanan rasat i ett omfattande skred. Omkring 40 personer skadades, men alla överlevde. Förutom Vägverkets oberoende utredning granskas olyckan också av Statens haverikommission. Den utredningen blir inte klar i år, enligt haverikommissionen. E6 genom Bohuslän är Norges viktigaste väg söderut. Den tunga trafiken tvingades ta långa och krångliga omvägar sedan E 6 raserats vid Munkedal. Men Vägverket kunde bygga en ny väg genom rasområdet fortare än man först trodde. I mitten av februari togs den nybyggda E 6 på platsen i bruk. När räddningstjänsten granskade raset i efterhand, blev slutsatsen att många lyckliga omständigheter bidragit till att ingen människa blev allvarligt skadad.