I syfte att utveckla den lokala verkstadsindustrin fick det tekniska geniet Johan Theofron Munktell i uppdrag att starta en mekanisk verkstad i Eskilstuna 1832. Det blev starten på ett lysande stycke svensk industri historia. Många innovationer har visserligen tillkommit efter Munktells tid på företaget och efter hans död år 1887, men det var han som visade vägen. Redan när han kom till Eskilstuna, 27 år gammal, var Johan Theofron Munktell ett respekterat namn i Sverige. Han föddes 1805 utanför Västerås men flyttade som sjuttonåring till Stockholm. Efter några år hos den framstående ingenjören Gustaf Broling blev han 1826 verkmästare på Kungliga Myntverket, där han mer eller mindre på egen hand moderniserade hela myntmaskineriet. På sin fritid tillverkade han Sveriges första tryckpress, den som Lars Johan Hierta tryckte de första numren av Aftonbladet med år 1830. Munktell var en renlevnadsman och inte alls förtjust i sina smeders ohejdade vana att dricka sig berusade av sprit på såväl arbetstid som fritid. Därför startade han ett eget bryggeri för tillverkning av starköl som smederna fick dricka istället. Det låter kanske märkligt idag, men med tanke på att en man på den här tiden drack i medelsnitt 2,5 liter ren sprit i veckan, så gjorde starkölen underverk med arbetarnas hälsa och arbetsförmåga. Eskilstuna Mekaniska Verkstad, som senare kom att heta Munktells Mekaniska Verkstads var i början specialiserade på tryckpressar och verktygsmaskiner, produkter som snabbt fick ett rykte om sig att hålla mycket hög kvalitet. Men Munktell såg nya möjligheter. År 1835 gjorde han en studieresa till England, vilket bland annat gav honom inspiration och tillräckligt mycket kunskap för att inleda tillverkningen av lokomotiv. Det tog några år, men 1853 levererades Sveriges första lokomotiv. När Munktell slutade på Myntverket i Stockholm för att flytta till Eskilstuna, ersattes han av en annan ung och begåvad ingenjör, nämligen Jean Bolinder. Han fortsatte i Munktells kreativa anda och uppfann nya maskiner som effektiviserade verksam heten. Han blev erbjuden flera välbetalda jobb, men tackade emellertid nej till samtliga eftersom han precis som Munktell först ville till England för att lära sig mer om gjuteri- och verkstadsteknik. Till sammans med sin fem år yngre bror gav han sig av 1842 och stannade ett år. De hade det ganska knapert och besvärligt, men blev desto rikare på kunskaper, inte minst inom ångmaskinernas område. När de kom tillbaka till Sverige var de fulla av nya idéer och år 1844 startade de det företag som senare blev Bolinders Mekaniska Verkstad i Stockholm. De gjorde snabbt stora framsteg och i början av 1850-talet blomstrade och växte företaget. Bolinders byggde 1893 Sve riges första förbränningsmotor: en encylindrig, fyrtakts fotogenmotor. Den påbörjade motorepoken blev en spännande och framgångsrik nytändning för Bolinder företaget. Sekelskiftet skapade förhoppningar om en ny tid, en tid fylld av möjligheter att med hjälp av industrialisering, nya maskiner och revolutionerande uppfinningar förbättra och förenkla tillvaron för människan. På Munktell skapades flera viktiga milstolpar i företagets utveckling mot Volvo Construction Equipment. 1906 konstruerades företagets allra första anläggningsmaskin, en ångvält och 1913 tillverkade man Sveriges första traktor. 1924 är en annan viktig milstolpe, inte bara i historien om Volvo Construction Equipment, utan i hela den svenska industrihistorien. Då bildades nämligen Sveriges kanske mest välkända företag genom tiderna. En vacker sommarkväll träffades de två bil-entusiasterna Assar Gabrielsson och Gustaf Larsson på restaurang Sturehof i Stockholm. De beställde in ett stort fat nykokta kräftor och några timmar senare föddes Volvo. I oktober 1929 kraschade börsen i USA, vilket blev inledningen till den stora depressionen. I samband med Kreuger kraschen 1932 förvärrades problemen i Sverige, och bankernas tillgångar krympte lika snabbt som börsens noter ingar. Handelsbanken beslöt rädda sina tillgångar inom verkstadsindustrin och ett resultat av detta beslut var att man slog samman Bolinders och Munktells. Så precis hundra år efter Johan Theofrons start i Eskilstuna flyttade Bolinder till Eskilstuna och de båda företagen slogs ihop till AB Bolinder-Munktell. Efter kriget var framtiden osäker för Bolinder-Munktell. Handelsbanken ville göra sig av med sitt direkta industriberoende och ett tag var det nära att den amerikanska traktortillverkaren Inter national Harvester köpte företaget. Efter några turer blev det istället Volvo som i maj 1950 förvärvade Bolinder-Munktell. Nu inleddes en glansperiod i företagets historia, en period då traktorer, skördetröskor och avancerade maskiner till det allt mer mekaniserade skogsbruket var de stora produkterna volymmässigt. Det var också under de blomstrande 50- och 60-talen som man utvecklade de banbrytande entreprenadmaskiner som med tiden tog allt större del av produktionen och så småningom fick exportsiffrorna att skjuta i höjden. Det var förmågan att ifrågasätta gamla sanningar och att bokstavligen vända på saker och ting som gjorde att Bolinder-Munktell kunde presentera de två pionjärer som lagt grunden till Volvo Construction Equipment; hjullastaren och den ramstyrda dumpern. 1954 lanserade Bolinder-Munktell tillsammans med Bröderna Lundbergs Mekaniska sin banbrytande baklastare H10. De hade helt enkelt vänt på en vanlig traktor, och genom att placera lastaggregatet över de större hjulen öppnade de möjligheter till tyngre laster och högre brytkrafter. Med styrhjulen bak fick de dessutom en mycket lättmanövrerad maskin. Den första hjullastaren från Volvo var född. I slutet av 50-talet experimenterade verkstadsföretaget Livab i Braås med drivna dumpervagnar med traktor som drag are. Men det fanns flera knepiga problem, inte minst med framkomligheten. Eftersom traktorns framhjul lätt kanade i snön så började man helt enkelt skissa på en traktor utan framhjul, med ramstyrning och drivning på lastenhetens hjul. Utvecklingsarbetet tog fart och 1965 tecknade Livab ett samarbetsavtal med Bolinder-Munktell. Året därpå presenterades DR631, världens första serietillverkade ramstyrda dumper med drivning på alla hjulen. Livab, Lihnells Vagn AB, kom sedermera att förvärvas och är idag Volvos dumperenhet. 1973 ändrades företagsnamnet till Volvo BM för att bättre spegla ägandet och stärka Volvoidentiteten. Fyra år senare kom beslutet att helt lämna lantbruks- och skogssektorn och enbart koncentrera sig på anläggningsmaskiner. År 1985 gjorde Volvo BM ett strategiskt drag genom att liera sig med den amerikanska hjullastartillverkaren Clark Equipment och dess dotterbolag Euclid. Nu öppnade sig den amerikanska marknaden för Volvos maskiner. Produktnamnet Clark Michigan ändrades samtidigt till Michigan och de tre produktnamnen Volvo BM, Michigan och Euclid kom att ingå i VME Group. Slutet av 1980-talet och inledningen av 1990-talet var en omstörtande tid i Europa och världen. För att bredda produktutbudet och för att ge sig in i kompaktmarknaden köpte VME samma år majoriteten i tyska Zettel meyer Baumaschinen. Företagets kompaktlastare var redan marknadsledande i Tyskland och andra europeiska länder. 1991 övertog VME även gräv maskinsföretaget Åkermans Verkstads AB i Eslöv, efter att ha varit delägare sedan 1988. Året 1995 köpte sedan Volvo Clarks andelar i VME och bildade Volvo Construction Equipment. Samma år köptes franska Pel-Job, Europas första leverantör av kompaktgrävare, och två år senare även den kanadensiska väghyveljätten Champion. 1998 söker Volvo CE återigen nya vägar för att utveckla företaget och blir det första utländska företaget någonsin som investerar i Korea. Köpet av entreprenadmaskindelen av Samsung Industries stärkte produktutbudet och närvaron i Asien. I januari 2007 köpte Volvo Construction Equipment sjuttio procent i Shandong Lingong Construction Machinery, en av Kinas största tillverkare av hjullastare, grävmaskiner, grävlastare och vägvältar. I april 2007 slutfördes också Volvos förvärv av amerikanska Ingersoll Rands division för väganläggningsmaskiner, omfattande tyngre kompaktorer, asfaltläggare och maskiner för materialhantering som exempelvis teleskoplastare och terränggående truckar. Sammanlagt har uppköpen gett Volvo Construction Equip ment en tredjeplats bland världens tillverkare av moderna anläggningsmaskiner. En bronsplats Volvo själva säger sig vara till freds med. Kanske finns det nu åter tid att ifrågasätta gamla sanningar och utveckla fler revolutionerande uppfinningar? Vi väntar med spänning på Volvos tredje pionjär. Källa: Volvo