Banverket beskriver sin investeringsbudget som "urholkad", och uppger att flera stora satsningar måste avbrytas eller försenas om inte mer pengar skjuts till. Hotade projekt är bland annat Ådalsbanan, Haparandabanan och Botniabanan.

I den plan som regeringen lades fram 2004 satsade man stort på infrastruktur, och Banverket anser att det är viktigt att fullfölja den planen. Nu tvivlar man dock på att det alls är möjligt, eftersom regeringen i sin budgetproposition inte justerat index för prisökningar tillräckligt mycket. – Staten får inte låta prisutvecklingen i branschen bromsa utvecklingen av infrastruktur som är en nödvändighet för att kombinera en god tillväxt med en begränsad klimatpåverkan. Förutom att vi missar möjligheter för Sverige minskar även förtroendet för staten som samarbetspartner i samhällsutvecklingen när vi hela tiden får ändra våra planer, säger Banverkets planeringsdirektör Katarina Norén, i ett pressmeddelande. Enligt Banverket har prisutvecklingen varit 17 procent under perioden 2004-2006, och priset har ökat med ytterligare fyra procent hittills under 2007. I budgetpropositionen för 2008 har dock anslagen bara räknats upp med 1,9 procent, och Banverket anger att detta innebär att nya projekt måste senareläggas eller helt skjutas ur planen. Trots att regeringen satsat 330 miljoner kronor extra per år för att klara underhåll och de akuta behoven så räcker pengarna alltså inte till för de satsningar som redan pågår eller planeras. Banverket utgår ifrån att prisutvecklingen blir högre än det som anges i budgetpropositionen, och verket tror att prisutvecklingen, om den fortsätter i samma takt under de närmaste tre åren, kommer att leda till en urholkning av ramarna på 2,5 miljarder. – Att värdesäkra vår budget så att planerad verksamhet kan fullföljas är en trovärdighetsfråga för staten. Vi kan inte vänta med utbyggnaden, problemen är redan här och infrastruktur tar lång tid att bygga, säger Katarina Norén. I det planförslag som Banverket ska lämna in till regeringen anger man att pengarna räcker för att genomföra de investeringar som är lånefinansierade för 2008-2010, det vill säga Citybanan i Stockholm, Göteborg-Trollhättan, Hallsberg-Mjölby samt Mälarbanan etapp ett. De investeringar som är anslagsfinansierade blir svårare att förverkliga tror Banverket, som uppger att investeringsverksamheten måste minskas med minst 780 miljoner kronor under perioden 2008-2010, eftersom index inte justerats. Får man ingen kompensation för prisökningarna under de kommande tre åren har man enligt Banverket bara två alternativ om man inte helt enkelt ska stoppa de entreprenader som pågår. Alternativ ett innebär att försena bygget av Ådalsbanan till 2013 och försena Haparandabanan genom att stoppa trafiken från år 2012 och låta den stå i några år, något som enligt Banverket för med sig risken att den trafik som idag går på banan kommer att gå över till andra transportslag. Ådalsbanan och Botniabanan Alternativ två innebär att försena Ådalsbanan till ytterligare något år efter 2013, något som leder till att den persontrafik som ska gå på Botniabanan (som startar 2010) senareläggs med cirka fyra år, och att även godstrafiken på Botniabanan blir mycket begränsad under samma period. Banverket befarar att även upprustningen av godsstråket Väster om Vänern kan hamna utanför planen om den inte värdesäkras, och att många andra samhällskritiska projekt sedan står på tur att skjutas upp om prisutvecklingen fortsätter. För att slippa detta föreslår Banverket att även Ådalsbanan lånefinansieras. I december ska regeringen revidera framtidsplanerna för Vägverket och Banverket. I mars kommer sedan en infrastrukturproposition, där riktlinjer och ramar för perioden 2010-2019 fastställs.

Ulrika Andersson

ulrika.andersson@allerbusiness.se