Telefonluren var inte het, den var rödglödgad. Blommorna i fönstret hukade sig och fönstret darrade som ett asplöv. Personen i andra änden av telefonen var minst sagt upprörd. Som något av "torped" hos Vägverkets dåvarande mycket stridbara generaldirektör Per Anders Örtendahl var det "Holmis" som fick ta tag i en hel del mer besvärliga uppgifter. Den här gången handlade det om en ohängd journalist som ifrågasatte Vägverkets upphandlingspolicy. Det är några år sedan, i själva verket så länge sedan att det handlade om upphandlingarna av ett stort antal projekt i samband med den utbyggnad av infrastrukturen som också omfattade Höga Kustenbron. Vägverkets upphandlande enhet i Härnösand kände sig trampade på tårna för att Vägverket centralt i Borlänge krävde att nästa större upphandling skulle gå till Vägverkets egen produktionsanläggning. Den inställningen delades definitivt inte av den upphandlande enheten som föredrog att se på andra kriterier: exempelvis pris, kvalitet och kompetens. Därför hade de större entreprenaderna i projektet så långt gått till privata entreprenörer. Eftersom debatten redan då gick het om huruvida Vägverket gynnade sin egen regiverksamhet eller inte var det lätt att förstå Holmis irritation. Han avfärdade alla påståenden om att den egna organisationen skulle gynnas som lögner och kunde inte begripa hur de som skötte upphandlingarna fått så felaktiga uppgifter. Vägverket och för den del även Banverket har dock aldrig kunnat övertyga marknadens aktörer om att de båda verkens upphandlingar är helt konkurrensneutrala. Flera företagsledare har berättat att de slutat lämna anbud på lokala projekt i "förvissning" om att dessa anbud bara används för att ge en prisbild som egen regiverksamheterna därefter kan lägga sig under. Redan misstanken om att myndigheterna gynnar sin egen verksamhet borde vara tillräcklig för att besluta om en avknoppning. Det insåg redan Bildt-ministären som drev igenom ett riksdagsbeslut om bolagisering av Vägverket Produktion 1994. Det beslutet revs dock upp året därpå efter ett regeringsskifte. Nu är frågan om en bolagisering åter igen högt uppe på dagordningen och när regeringens utredare Christina Rogestam i förra veckan lämnade sitt utlåtande var budskapet tydligt: bolagisera Vägverket Produktion, Vägverket Konsult och Banverket Projektering 1 januari 2009. Hennes bedömning är uppenbarligen att Banverket Produktion behöver genomgå en ekonomisk stabiliseringsprocess varför den bolagiseringen måste skjutas ytterligare ett år på framtiden. Utredningen konstaterar föga förvånande att bolagiseringen bidrar till bättre konkurrens på lika villkor och därmed även till en större samhällsekonomisk effektivitet som gynnar alla. Förhoppningsvis stannar det inte vid en ambition den här gången, utan vid en helt genomförd bolagisering av de aktuella verksamheterna. Det skulle också ge en tydlig signal till marknaden om att företagen därefter kan slåss om uppdragen i sund konkurrens. Det gynnar både prisbild och utveckling. Glädjande nog hör Vägverket Produktions chef Ulf Book till den stora grupp som framfört sin uppskattning över beskedet. Bland annat betonar han att frigörandet kommer att innebära en injektion och en positiv utveckling för hela företaget. Någon gång vid månadsskiftet februari/mars ges ett första besked om tidplanen håller. Då förväntas nämligen en proposition om bolagiseringen, vilket kan följas av ett riksdagsbeslut senare under våren. Vi har inte sett den färdiga bolagiseringen än men det är ett mycket välkommet besked från utredaren som redan på kort sikt får stor positiv betydelse för den svenska anläggningsbranschen.

MORGAN ANDERSSON

morgan.andersson@allerbusiness.se