– Ett företag kan nekas tillstånd att öppna en täkt på grund av att det finns en annan täkt inom någon mils avstånd, när det tvärtom är bra med konkurrens och miljövänligare med kortare transporter.

Björn Strokirks dagar bokas inte in på elektronisk väg utan i en svart fickdagbok i miniformat som lätt ryms i fickan. Den bläddrar han fram och tillbaka i när mobiltelefonen ringer för att spika möten. När Björn Strokirk ska kommunicera i vårt överbelastade informationssamhälle för att påverka myndigheter och andra beslutsfattare är de vägar han väljer inte telefon, videokonferens eller mail utan det personliga mötet. Han berättar om två kollegor inom EU-delegationen. Den ena satt hela kvällarna och läste olika rapporter. Den andra gick ut och lunchade med den som skrivit rapporten och frågade vad som var viktigast. Bilden av Björn Strokirk passar mest in på den sistnämnda. – Bra att kombinera nytta med nöje och säkerligen ett effektivare sätt att ta till sig komplicerad information. Björn Strokirk välkomnar att regeringen vill minska byråkratin för företagen med 25 procent. Som en följd av detta är SBMI aktiva i regelförenklingsarbetet och arbetar för närvarande med att ändra en paragraf i miljöbalken, rörande täkter. – Den handlar om att man måste motivera behovet av en täkt även om det miljömässigt är ok. Ett företag som ansöker om att öppna en täkt kan nekas tillstånd på grund av att det finns en annan täkt inom någon mils avstånd. Det passar bra in i ett planekonomiskt samhälle men inte i vårt marknadsinriktade samhälle, säger Björn Strokirk. Tvärtom anser han att det är bra med konkurrens. – Miljömässigt kan det också vara bättre med nya täkter, om det innebär att det blir kortare transporter till användarna. Om du till exempel har en ny täkt på en mils avstånd med bra pris blir det kortare transporter än om du får handla av en äldre täkt på fyra mils avstånd. Paragrafen tar även upp frågan om en täkt kan "befaras försämra" livsvillkoren för en "sällsynt eller hänsynskrävande djur- eller växtart". – Bergtäkter utgör ett ringa ingrepp i naturen. Många skogsmarker är artfattiga och har ingen större biologisk mångfald. När täktverksamheten är över går det mycket bra att återställa området så att det får nya större naturvärden. Återställande är ett krav som företagen måste leva upp till. SBMI ska arbeta med att lyfta fram de goda exemplen. Det finns många spännande, återställda täkter. Skogskyrkogården, sedan 1994 upptagen på Unescos Världsarvslista, är en före detta sandtäkt. I Tierp har man anlagt en badsjö. – Så det går till och med att skapa biotoper som saknas. I dag är vi fjärran från 50-talet då man grävde ur täkterna och sedan fyllde hålrummet med gammalt skräp, säger Björn Strokirk. SBMI kommer att i en skrivelse till miljöministern yttra sig om paragrafen. Det utdragna malandet i byråkratins kvarnar kan inte enbart lastas myndigheterna. En följetong är den långa handläggningstiden för täktansökningar. – Ansvaret för den långa väntan ligger även på oss i branschen. Vi måste få bättre kvalitet på våra täktansökningar. Vi måste ställa oss frågan vad som krävs, vad vi själva gör för fel och hur vi kan bli bättre. Svaren kan vi få genom ett bättre samarbete med täkthandläggare på länsstyrelsen, säger Björn Strokirk. – Samtidigt är regelverket överlappande och oklart och måste bli bättre och mer förutsägbart. Med sju år bakom sig som informationschef för Svensk Kärn-bränslehantering är bergmaterialindustrin inte någon främmande bransch. – Jag är bekant med berg och geologi och har därför på ett ytligt sätt satt mig in i frågor inom området. Hans första tid som vd upptas av att resa runt och hälsa på medlemmar i landet. Sammantaget ingår i SMBI 60-70 täktföretag och 100 konsulter. – Min främsta uppgift då är att lyssna på medlemsföretagen, på vad de tycker är viktigt. Efter Sverigeturnén kommer Bryssel vara ett ständigt återkommande resmål, någon gång varje månad. SBMI är medlem i den europeiska samarbetsorganisationen Union des Producteurs de Granulats, UEPG för att kunna bedriva lobbying och påverka EU-arbetet på plats innan regler och direktiv formuleras, som i värsta fall är dåligt anpassade för svenska förhållanden. – Vi arbetar för ändamålsenliga standarder. Den nytta vi gör är i princip den nytta som ej finns, det vill säga vi hindrar tokiga förslag att gå igenom som till exempel ett förslag till ett gruvavfalldirektiv där vårt material skulle jämställts med gruvavfall. Vårt gråberg avger inga farliga ämnen. Det gör däremot visst gruvavfall. Det mest negativa scenariot hade inneburit att vi varit tvungna att prova och verifiera allt vårt bergmaterial bara för att gång efter gång visa att det inte utgör någon fara, säger Björn Strokirk.

Monica Almgren

monica.almgren@allerbusiness.se