Ett gott omdöme beror på erfarenhet, och erfarenhet får man på grund av dåligt omdöme. Det är en sliten fras som poppade fram nu när socialdemokraterna faktiskt visade åtminstone ett exempel på sällsynt gott omdöme i sin skuggbudget. Efter att i alla år av regeringsställning konsekvent och hårdnackat motverkat alla former av alternativ finansiering till infrastrukturprojekt är nu budskapet att 25 miljarder kronor borde kunna lånas upp för att göra det möjligt att sätta igång och fullfölja angelägna projekt. En i sammanhanget rätt kul detalj är att förslaget bara omfattar vägprojekt, vilket lär röra om rejält i grytan hos såväl miljöpartiet som vänsterpartiet. En annan rätt kul detalj är att de politiska rollerna nu tycks vara ombytta. Under den förra mandatperioden var det företrädare för de borgerliga partierna som pratade om alternativ finansiering. Och nog pratas det fortfarande, däremot har inte mycket hänt under det första året med Reinfeldt som ansvarig arkitekt. I stället har försäljning av statlig verksamhet seglat upp som prestigeprojekt nummer ett för alliansen. Den senaste utvecklingen visar inte minst hur viktigt det är att man redan från början väljer rätt lekkamrater. Bubblor oavsett vilket material de tillverkas av tenderar att spricka och knallen kan höras långt och få avsevärda effekter. Regeringen får i varje fall gott om tid att lära sig hantera stormbyar. Det kan inte finnas många dammkorn kvar i Rosenbad. Det tråkiga är att det gått grus i maskineriet för en viktig process. För vår bransch är det dubbelt tråkigt eftersom borgarna redan förra gången i regeringsställning skulle se till att såväl Vägverkets som Banverkets affärsdrivande verksamhet skulle privatiseras eller i varje fall avskiljas från sina moderorganisationer. Den gången hann man inte med förändringarna. Den här gången är kompetensen betydligt bättre lovade infrastrukturministern i början på året så nu skulle det fungera bättre även om kompetensen i och för sig behövde höjas en del först. Det var väl Carnegie hon tänkte på. Socialdemokraternas skuggbudget innehåller massor med löften som kostar massor med pengar, men om den föreslagna politiken skulle ge fler jobb. Njaaeee. Det är mycket tveksamt. Däremot skulle statistiken över arbetslösa se betydligt bättre ut eftersom de s-märkta politikerna föredrar att dölja arbetslösheten i form av olika typer av så kallade arbetsmarknadsåtgärder. Den del i skuggbudgeten som skulle kunna vara mest spännande är den som behandlar beskattning. Tyvärr är mörkret totalt. Inte en tillstymmelse till förslag som kan ge vår ekonomi en extra skjuts. Våra politiker oavsett färg kan lära sig mycket av att titta på exempelvis gruvindustrin som går för högvarv över hela världen. I veckans Entreprenad kan vi läsa om hur även svenska gruvföretag expanderar för att möta utvecklingen. Anledningen är helt enkelt en fungerande marknad. Där är en förutsättning att det finns köpkraft. I Sverige har vi efter åratals socialdemokratiskt styre vant oss vid att beskattningen lyfts till nivåer som är direkt kontraproduktiva. De straffskatter som såväl den föregående som den nuvarande regeringen lägger på tjänster, boende, transporter och energi borde i stället användas till konsumtion som genererar såväl sysselsättning som skatteintäkter. Det kräver dock i sanningens namn ett närmast totalt systemskifte, vilket förstås kan ha sitt pris. Men nyckeln till framgång är att misslyckas eftersom vi lär oss något av varje misstag. Att vara modig är att våga misslyckas.

MORGAN ANDERSSON

morgan.andersson@allerbusiness.se