Förstärkning med stenpelare såg ljuset i Sverige för två år sedan när kemiföretaget Kemira i Helsingborg fick problem. Kanske kommer någon ihåg gasläckan som fick skåningarna att hålla sig inomhus när en av företagets svavelsyratankar sprang läck. Snart stod det klart att de läckande tankarna med kemikalier stod på oförstärkt mark som underminerats, vilket var orsaken till att tanken kollapsade. Grundläggning av tankarna med betong- eller stålpålar var inte lämplig, då svavelsyran skulle bryta ner materialet vid en olycka. Grundförstärkningsföretaget LCM hade lösningen och utförde senare förstärkning med stenpelare som kunde klara ett eventuellt svavelsyraläckage. Frätande svavelsyra klarar av att bryta ned mycket, men inte sten. Metoden används frekvent i södra Europa och Asien men har aldrig slagit i Sverige med de lösa jordar vi nordbor har under våra fötter. Men Marcus Dahlström, geotekniker på LCM, ser redan att beställarna har fått upp ögonen för metoden som blir allt vanligare. – Vägverket har visat väldigt stort intresse och det är många som kontaktar oss och undrar om det är en möjlig metod. Stenpelare är en av världens vanligaste grundförstärkningsmetod, men i Sverige används vanligtvis kalkcementpelare som grundförstärkning av lera, då leran generellt är lösare i Skandinavien jämfört med södra Europa. Längs ett avsnitt på väg 73, som nu ska bli motorväg, visade det sig däremot att markförhållandena var mer anpassade för stenpelare än kalkcementpelare. – Här har vi en kraftig torrskorpa på 2-3 meter i den övre delen av leran som är väldigt fast vilket gjorde det svårt att installera kalkcementpelare, säger Marcus Dahlström. Markförhållandena är avgörande för valet av grundförstärkningsmetod, men det finns enstor fördel medstenpelarmetoden. Förstärkningsmaterialet som används kan tas från bergöverskott i entreprenaden som endast behöver krossas en extra gång för en mindre penning. Ur miljösynpunkt går det åt betydligt mindre energi för att krossa en extra gång jämfört med framställning av kalk och cement till kalkcementpelare, där tillverkningsprocessen är oerhört energikrävande. Beroende på vägbankens höjd och lerans egenskaper uppskattar Marcus Dahlström att produktionskostnaden minskar med tjugo procent jämfört med kalkcementpelare. – Det är vanligt att vi stöter på markförhållanden där det inte är lämpligt med vare sig kalkcementpelare eller pålning. Där kan vi nu använda stenpelare som är ett bra komplement i takt med att allt material blir dyrare.

Text & Bild Klas Skarin

klas.skarin@allerbusiness.se