Det blev rätt sent på lördagseftermiddagen innan jag lämnade Maskin-Expo. Frestelsen att först känna av stämningen bland montrar under avetablering blev för stor. Breda leenden talade för sig själva värdefulla kundkontakter och ovanligt stor direktförsäljning kan vara en något förenklad sammanfattning av arrangemanget.

Den stora trafikströmmen var redan avklarad innan jag närmade mig en av de mindre entréerna och jag svor lite för mig själv för att jag vis av fredagens trafikkaos bestämt mig för att lämna bilden hemma och använda de kollektiva transportmedel som stod till buds. Under den korta promenaden till närmaste pendeltågsstation spelades plötsligt en sedan länge bortglömd filmscen upp i huvudet. Någon av sönerna i familjen Cartwright, förmodligen Little Joe, fick en binge pinnar han skulle knäcka. Han tog i så att ansiktet blev alldeles blått i den svartvita tv-rutan utan framgång. Pappa Ben visade då klok som en pudel att konsten var att bryta sönder pinnarna en och en. Ensam är inte stark, men en enad grupp kan vara hur stark som helst. Funderade helt kort på varför den scenen plötsligt dök upp i det undermedvetna. Och svaret låg förmodligen inte längre bort än mässområdet på Barkarby flygfält. Plötsligt har praktiskt taget alla polletter hamnat på rätt plats. Branschen har genom Maskinleverantörerna angett tydliga önskemål för att inte säga krav att det ska arrangeras en mässa för branschen varje år på våren i Stockholmsområdet. När nu dessutom två var för sig starka parter som Maskinleverantörerna och Maskin-Expo gått samman känns det som om grunden lagts till något som kan bli hur bra som helst. Jag besökte själv en maskinmässa för första gången redan 1987 och törs säga att jag inte sett ett bättre arrangemang i Sverige. Bredden på såväl utställare som besökare var enorm. Det fanns hur mycket som helst att se. Kanske till och med för mycket. Det börjar höras visst gny över att Bauma växt över alla breddar. Maskin-Expo har långt dit, men den långväga besökare som tänkt sig att ägna en halv dag till mässan och en halv dag i Stockholm måste tänka om. För många är inte ens en besöksdag tillräckligt. Givetvis spelade vädret stor roll för att arrangörerna kunde räkna in mer än 26 000 besökare under de tre mässdagarna. Kraftiga vindar är förhållandevis lätta att stå ut med, kraftigt regn är då betydligt mer förödande för ett evenemang av det här slaget. Redan förra årets premiär på Barkarby var lyckad. I år hade flertalet av fjolårets svårigheter lösts. I och med att frågetecknen kunde identifieras i ett tidigt skede kunde de också åtgärdas på ett effektivt sätt. Det gav också utrymme för brandkårsutryckningar där så behövdes. Byggare och anläggare är ett handfast släkte och är vana vid att ta tag i problem där de dyker upp. Stekande sol, stormvindar, fjolårets kyla och strömförluster är svårigheter som är till för att övervinnas därför blir de också åtgärdade. Det enda som egentligen inte blev åtgärdat i år var det som skulle lyfta fram mässan i itåldern. Det företag som lovat leverera ett trådlöst bredband över anläggningen gick gruvligt bet på uppgiften, vilket skapade en hel del irritation och uppgivenhet i många montrar. Det lilla smolket i glädjebägaren är ändå inget som förtar bilden av ett sällsynt lyckat arrangemang. Det ska onekligen bli intressant att se om utvecklingen fortsätter lika positivt till nästa år. Framför allt ska det bli intressant att se vad konkurrenterna hittar på. I synnerhet då Elmia som aviserat någon form av konkurrerande ( förlåt, kompletterande ska det vara) arrangemang nästa vår. I väntan på fortsättningen kan ni alltid läsa veckans Entreprenad som i sin helhet ägnas Maskin-Expo. Håll till godo.

MORGAN ANDERSSON

morgan.andersson@allerbusiness.se