Vi har rest på Finland i 30 år. Hela tiden inom anläggningsbranschen. Men aldrig tidigare har vår bransch varit så het i vårt östra broderland. Inte heller har framtidsutsikterna varit så goda.

Osmo Mettänen, avgående vd för de finska maskinentreprenörerna (SML), men som nu bytt till ett modernare namn i form av Infra, ser i dag mycket ljust på framtiden för finska maskinentreprenörer. – Vi kan i dag se jobb för våra medlemmar som varar i 20 år framöver och ännu mer. Kan faktiskt i dag tala om jobb för en hel generation framöver. Några exempel på den kraftiga finska expansionen är Nordsjöhamnen några mil österut från centrala Helsingfors, byggandet av motorväg Åbo-Helsingfors till den ryska gränsen, ett antal vägprojekt, hela nya bostadsområden, tunnelbanan i Helsingfors ska byggas ut. Han berättar om ett möte på det finska trafikministeriet där det framkom att fem stora projekt per år förväntas starta under flera år framöver. Men på mötet lades också fram en lista på 45 kommande infrastrukturprojekt i Finland. – Vi brukar säga att gränsen för att starta ett projekt måste ha en nyttokostnad på 1,5 för att överhuvudtaget bli aktuellt. Samtliga 45 presenterade projekt hos trafikministeriet hade en nyttokostnad på 2,5. Alltså att investeringen betalas tillbaka 2,5 gånger. – Vi ser dagligen hur olika industrier lägger ner fabriker och flyttar verksamheter utomlands. Det är på tiden att arbetstagare ser vår bransch som en framtidsbransch. Våra infrastrukturprojekt flyttar inte utomlands. Här finns det sysselsättning. Det är inte undra på att Osmo Mettänen drar på smilbanden. När Osmo Mettänen vid årskiftet lämnar över vd-funktionen till en annan person kan han blicka tillbaka på en minst sagt händelserik period i sitt liv. Han började 1977 på dåvarande SML och blev förbundets vd 1984. Han har varit med om uppgångar och nedgångar, men när vi ber honom ge några exempel på mycket betydelsefulla händelser som kraftigt påverkat förbundet och dess medlemmar, tar han typiskt nog näraliggande händelser som exempel. Finland blev först i Norden med att genomföra PPP-systemet 1994. Det vill säga att ett företag både bygger och sedan underhåller projektet under en viss period. Först ut var motorvägsprojektet mellan Järvenpää och Lahti. Motsvarande PPP-projekt pågår just nu mellan Åbo och Helsingfors. 2001 delades det finska Vägverket upp i två enheter precis som i Sverige. Underhållet av våra vägar blev konkurrensutsatt. Redan 1993 påbörjades detta arbete och det tog således hela åtta år av planering och ett otal möten innan det blev klart att det finska Vägverket skulle delas upp och att finska entreprenörer skulle få vara med och konkurrera om jobben. Underhållsbiten konkurrensutsattes steg för steg. – Det var en viktig händelse för vår bransch, tillägger Osmo Mettänen. Många finska kommuner är mycket små och har i åtskilliga fall inte ekonomi längre att ha en egen maskinpark för olika arbetsuppgifter. Det pågår stora förändringar hos kommunerna i Finland just nu. Den finska regeringen kräver att kommunerna ska effektivisera och utveckla sin verksamhet. För att påskynda processen ger regeringen morötter till de som utvecklar verksamheten i form av ett ekonomiskt bidrag. De kommuner som inte effektiviserar verksamheten får helt enkelt inget bidrag alls. Här ingår till exempel maskintjänster av olika slag. Vilket syftar till att kommunerna gör sig av med sina maskiner och i stället hyr in entreprenörer som får i uppdrag att utföra de arbetsuppgifter som respektive kommun önskar. Vi kommer redan under 2008 att få se stora förändringar. – Detta är ett viktigt exempel som visar på möjligheter för våra medlemmar att få fler uppdrag, tillägger Osmo Mettänen. Som ett spännande utvecklingssteg nämner Osmo Mettänen det 3D-planeringsystem som nu är under utveckling i Finland. Många delprojekt ingår i detta utvecklingsarbete som syftar till att entreprenören i en dator i sin maskin kan se projektet tredimensionellt och fungerar som en automatisk maskinstyrning. Det vill säga att föraren själv kör maskinen, men hela jobbet ligger tredimensionellt på en skärm i maskinen. – Vi ligger i spetsen med detta utvecklingsprojekt och kan vi hålla vår framskjutna position ser jag goda affärsmöjligheter med vår bransch i våra nordiska grannländer. –Maskinförare måste ha en god utbildning för att kunna hävda sig i framtiden. Det räcker inte längre med lågutbildad arbetskraft från landsbygden. Han ger exempel i form av en byggmästarutbildning, som den kallades för, och som fanns under 1990-talet, en utbildning som dock avbröts under 2001 i samband med låg efterfrågan. Konsekvensen av den nedläggningen har medfört en kraftig brist på ingenjörsutbildade arbetsledare. Nu, 2007, har utbildningen tagits upp igen på de tekniska högskolorna i Helsingfors och Tammerfors. Under 1990-talet utbildades cirka 200 ingenjörer varje år. Nu i detta startläge kommer 100 per år att utbildas. Nackdelen i dag är att det enbart är arbetsledare för byggsidan. Men planer finns för att starta en linje för arbetsledare inom anläggningssidan. – Behovet i dag är att 250 ingenjörer per år måste utbildas. Vi har en lång väg att vandra innan vi når den nivån. Till min stora glädje ser vi att intresset för att utbilda sig till arbetsledare inom bygg- och anläggningssidan nu börjar återvända. Det är på tiden. Vi har tappat för många år. Ett annat exempel på utbildning är hur olika finska företag gått samman och startat en arbetsmarknadsutbildningsskola för en speciell utbildning av bergsprängare. De första 40 är utbildade. Totalt har två grupper av nyutbildade bergsprängare kommit ut på den finska marknaden. – Även här glädjer vi oss åt att unga och ivriga finländare sökt sig till denna bransch och fått utbildning. De kraftigt ökade satsningarna på infrastruktur och nya bostadsområden i Finland har förstås också satt sina spår i försäljningen av maskiner under 2006. Maskinförsäljningen ökar tydligt. Volvo dominerade kraftigt försäljningen av grävmaskiner på band och hjullastare. God tvåa för grävmaskiner är Hitachi. Daewoo är inte längre lika framgångsrikt. Vi noterar också att Hyundai vuxit kraftigt och sålde fler grävmaskiner än Cat. På hjullastarsidan har Volvo nästan knockat sina konkurrenter. JCB är tvåa före Cat. För grävmaskiner på hjul var Cat etta, tre fler sålda maskiner än Volvo. På minigrävarsidan är Yanmar klar etta. Vi noterar också med lite speciellt intresse inför maskintestet med grävlastare att Lännen toppar försäljningen med JCB som goda tvåa, New Holland trea och Case fyra. Även för antalet sålda redskapsbärare är det finskt i topp med Wille.

Göran Bergstrand

goran@entreprenad.com