Markförstärkning på djupt vatten
Lindhagen på Kungsholmen är en av de sista stora utbyggnaderna av Stockholms innerstad. Inom tio år kommer både befolkningen och antalet som arbetar här att ha fördubblats, från 7 000 till cirka 15 000. De nio kvarteren kommer att få en tydlig innerstadskaraktär. Utanför alltsammans löper en strandgata, ett parkstråk med strandpromenad längs vattnet. Hade inte mark varit så dyrt så hade promenaden längs stranden varit där den är i dag men nu vill man ge plats åt hus och flyttar därför dagens strandlinje mellan tio och femton meter ut i sjön. Hela strandpromenaden kommer att hållas på plats med en spont som vibreras genom lerbotten ner mot berg, där djupet på leran varierar från en till elva meter. Här dubbas sponten på ena sidan så att den inte glider ut i sjön. Vid vattenytan hålls sponten på plats av långa stag som går in mot land och fäster i berget. Därefter fylls allt igen med krossmassor, men för att dessa inte ska sätta sig måste botten förstärkas. Detta görs med 11 000 kalkcementpelare med en total längd på 60 000 meter. Roland Linnanheimo, är ansvarig för mark- förstärkningen, och ser till att i bästa fall få ner 80 kalkcementpelare om dagen. – Innan vi satte i gång muddrade vi hela ytan för att få bort gammal armering och betong, sådant som vår utrustning inte tar sig igenom, säger han. Pelarna gjuts vått i vått och brukar stå med mellanrum, men i det här fallet står de så tätt att de bildar en enda stor kaka. Härdningen pågår sedan i flera månader. Utanför arbetsplatsen, som avskärmas med två sintskärmar ner mot botten, är det mycket båttrafik. Roland Linnnanheimo arbetar mest med markförstärkningar på land och konstaterar att det är ett pyssel när allt arbete sker på vatten. – All logistik och positionering kräver mycket mer arbete. Larverna har man inte så stor nytta av när man står på en ponton. Vad du än gör ska det göras på ett annat sätt. Allting tar också mer tid och kräver fler moment, men som tur är har vi mycket erfarenhet i teamet, avslutar Roland Linnanheimo. Hela projektet ska vara klart till sommaren 2008.
Text & Bild Klas Skarin