– Ja, absolut. Det finns en resurs i samhället som alla arbetsgivare måste ta till-vara med tanke på den stora pensionsvågen med 40-talister.

– Det behövs folk oavsett hudfärg eller härkomst. Det finns säkert invandrare som har varit maskinförare i sitt hemland och bara behöver validera sina kunskaper för att kunna jobba i Sverige. – Tar man bort alla fördomar och skrönor så finns det som jag har upplevt i projekten otroligt hög motivation att bli respekterade som individer och inte som en grupp när de söker jobb och utbildning. Lars Tengvall vet vad han pratar om. 49 procent av alla barn som föds i Malmö är invandrarbarn, även Norden inräknat. 2004 startade Lars Tengvall Barnens Byggskola i invandrartäta området Rosengård. Barnen får under lekfulla former under en vecka exempelvis lära sig att gjuta i betong, bygga lådbilar och göra studiebesök. Den intensiva byggveckan avslutas med lådbilsrally och saftkalas. – Hit kommer barn från 20-25 länder som aldrig haft någon riktig svensk anknytning, säger Lars Tengvall. Ett lyckosamt koncept skulle det visa sig. Nu finns Barnens Byggskola även i Oslo, Köpenhamn, Härnösand, Jönköping, Malmö, och Stockholm/Solna. – Om vi ska kunna kalla oss samhällsbyggare måste det synas i företaget. Det finns över 30 procent utomnordiskt födda i Malmö medan NCCs andel bara är en procent. – Det handlar inte bara om social välgörenhet utan om att branschen måste kunna utvecklas. Invandrarna är vana vid andra sätt att planera hus och vi måste ta hänsyn till vad de vill. Det är en stor och växande kundgrupp för oss. Därför är det också viktigt att ha den kompetensen inom företaget, säger Lars Tengvall. Byggskolan för vuxna invandrare startade i januari 2006 och utbildar snickare, betongarbetare och anläggningsarbetare. Utbildningen bedrivs tillsammans med Malmö stad och Arbetsförmedlingen. Bakgrunden var att NCC har 22 000 anställda i koncernen, varav 14 000 i Sverige. Nu ville man höja den lilla andelen en procent anställda av utomnordisk härkomst. Arbetsgivarens fel? – Nej, det är branchens fel och då menar jag, likaväl anställda som arbetsgivare. Man ska veta att byggbranschen är konservativ. Även om kulturbarriärer är en orsak finns andra skäl. – Ett problem är att byggnadsarbetare i många andra länder är ett lågstatusjobb. Därför stimulerar inte invandrare sina barn att läsa till byggnadsarbetare. Målgruppen var arbetslösa invandrare i åldersgruppen 20-32 och de spårades genom arbetsförmedlingarna. Antalet visade sig vara 700 stycken. Information skickades ut till dem och 180 kom till en muntlig information. – Att många inte förstod svenska var ett problem så kravet var först att man skulle genomgått kurs i svenska för invandare. Men sedan visade det sig att många som inte gått kursen pratade bättre svenska så en anställningsintervju fick istället avgöra, säger Lars Tengvall. För att fånga kvinnorna prövades ett nytt sätt. – Vi tog dit en kvinnlig snickare som enbart pratade med de tio invandrarkvinnor som gjort en intresseanmälan. Tjejerna hoppade tyvärr av efter halva kursen och orsaken var främst en krock med kvinnorollen i deras hemländer. I november startades den tvååriga utbildningen med 34 elever från 18 länder. Alla som går får aktivitetsbidrag. Halva kursen består av teori och fakta och teori varvas enligt principen varannan vecka. – Självklart är att man får en genomgång av arbetsmiljöskydd, elverktyg med mera innan man släpps ut på ett bygge, säger Lars Tengvall. Utbildningen är dubbelt så lång mot en vanlig vuxenutbildning, bland annat för att lära ut hur det fungerar i det svenska arbetslivet. En viktig ingrediens i utbildningen för invandrarna är att komma in i det svenska ledarskapet. – I Sverige är vi vana att ha ett personligt ansvar men på många andra ställen pekar chefen med hela handen, säger Lars Tengvall. – En invandrare som står i ett hörn uppfattas som lat medan personen i själva verket väntar på att få instruktioner. Framöver ska alla NCCs 1800 anställda i region syd få utbildning och information i mångfaldsfrågor. – Vårt mål är att så småningom kunna utbilda de deltagare som gått kursen till handledare. Liksom invandrarna behövs på byggföretagen, behövs även kvinnorna. Idag är bara sex procent av de som jobbar på NCC kvinnor. – Vi måste hitta vägar till förändring. Ett sätt är vårt kvinnliga nätverk, Stella, där anställda kvinnliga medarbetare försöker vara ute på skolor för att locka flickor att söka byggutbildningar. Hur känns det att komma som invandrare till ett främmande land? NCC har utbildat tio anställda till handläggare på skolan. I den sju dagar långa utbildningen ingår ledarskap och ett rollspel där man låtsades att man nyss hamnat på Sturup. – Ledaren för rollspelet pratade ryska och vi svenskar förstod ingenting. Då får man förståelse för hur det känns att hamna någonstans där du inte förstår språket en ganska skrämmande upplevelse. Fastän jag visste ju att det inte var på riktigt. Lars Tengvall, projektchef vid NCC Construction Sverige AB och med i NCC Construction AB:s styrelse är en långvägare och har sedan 1973 arbetat på NCC. Han har aldrig arbetat någon annanstans utan började efter yrkesskolan som betongarbetare då bolaget hette Nya Asfalt. – Men utvecklingsmöjligheterna som betongarbetare var inte stora och det ville jag inte hålla med till 65 års ålder. Därför beslöt jag tre år senare att läsa vidare till byggnadsingenjör. Jag var en av de första på företaget som begärde tjänstledighet för studier. 1979 var han klar och fick jobbet som arbetsledare för de tidigare arbetskamraterna. Från 1981 och fram till 1997 arbetade han som platschef och har byggt det mesta. – Att planera och bygga bostadshus är det roligaste. Ett kul projekt var bostadskvarteret Lekatten i Malmö. Mest betydelsefullt i jobbet? Lars Tengvall svarar som flertalet svarar i en nyss genomförd undersökning av Manpower, att goda arbetskamrater är det viktigaste på jobbet.

Monica Almgren

monica.almgren@allerbusiness.se