Strejken avblåst
Strejken i byggsektorn avblåstes efter knappt en vecka. Ett treårigt avtal undertecknades förra tisdagen som ger löneökningar på 10,2 procent fördelade över de tre åren. Den stora förändringen jämfört med tidigare avtal är dock en kraftig förskjutning av makten från företag och arbetstagare till fackförbund.
Det som kunde ha blivit en lugn avtalsrörelse förändrades radikalt när Europadomstolen slog fast att Byggnads sätt att kräva in så kallat granskningsarvode från icke medlemmar inte är förenligt med gällande lagar. Byggnads valde i det läget att plocka bort granskningsarvodet helt ur kollektivavtalet men tog i stället till strejkvapnet för att driva igenom andra tunga förändringar i avtalet. Löneökningarna ligger med sina 10,2 procent inom ramen för industriavtalet. Andra ekonomiska förändringar är att grundlönen höjs från 112 till 128 kronor i timmen, två dagars arbetstidsförkortning och en överenskommelse om bättre pensioner. Även det utmönstrade granskningsarvodet kommer att märkas i byggnadsarbetarnas lönekuvert. På anläggningsområdet utgår ett lönetillägg på 3:30 kronor per timme som kompensation för att arbetsgivarna inte längre betalar in granskningsarvodet till Byggnads lokalavdelningar. På byggområdet där granskningsarvodena tidigare dragits från lönerna får de anställda i stället se lönen öka med ungefär 375 kronor per månad. Så långt är avtalet långt ifrån dramatiskt. Däremot förändras nu i ett slag maktbalansen rejält på byggarbetsplatserna. Den gamla stridsfrågan om partsförhållandet har grävts upp och makten har till stora delar flyttats från företagen och de anställda till Byggnads ombudsmän. Tidigare har exempelvis anläggningsavtalet tillåtit arbetslagen att förhandla om sin situation. Det är omöjligt enligt det nya avtalet som säger att enbart Byggnads ombudsmän får förhandla på arbetsplatser där den sammanlagda arbetstiden överstiger 1 200 timmar, vilket i praktiken betyder en större villa. Arbetsgivarna har också åtagit sig att skicka löneuppgifter till Byggnads, inte bara för förbundets egna medlemmar utan även för oorganiserade medarbetare och för medlemmar i andra fackföreningar. För byggföretagen innebär det en extra administrativ belastning samtidigt som det för många individer kan kännas som ett integritetskränkande ingrepp. Militanta grupperingar som Byggnads, Elektrikerförbundet och Gruvarbetarna får mycket skarp kritik från bland annat Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström, som anser att lagstiftarna nu borde inse att det finns fackliga organisationer som systematiskt missbrukar sin konflikträtt. Elektrikerförbundets trestegsvarsel är en provokation, även Byggnads agerande där Peab, som enda företag strejkdrabbas. Byggnads kräver också att arbetsgivarna ska lämna ifrån sig sin del av makten över lönesättningen till de ombudsmän som Europadomstolen, genom sin dom om granskningsarvodena, gjort sysslolösa. Detta markerar tydligt att obalansen, till de militanta fack-förbundens fördel, är orimlig, säger Urban Bäckström. – Byggnads strejk och strejkvarsel från Elektrikerförbundet visar att de fack som har starka maktpositioner till följd av dagens konfliktregler inte bryr sig ett dugg om LO:s låglönesatsning. De högavlönade gruvarbetarna markerar också nu sin makt.
Morgan Andersson
morgan.andersson@allerbusiness.se