JCB växer så det knakar
Tillväxten på producerade maskiner ökar nästan explosionsartat. Under 2006 tillverkade JCB 55 000 enheter. Målet för i år är 65 000. Produktprogrammet är stort, men det är särskilt grävlastarna som säljs i så stora mängder. Det är rent förbluffande i vilken takt JCB spottar ut maskiner från olika fabriker runt Rocester, ungefär en timmes bilresa från Birmingham. Grävlastare är den stora produkten. Från grävlastartillverkningen kommer varje dag 65 grävlastare ut från fabriken. Eller 8,5 maskin i timmen som produktionen var när vi var på plats. Det är tre modeller: 2CX, 3CX och 4CX. Det blir lite drygt 14 000 enheter per år. JCB:s fabrik i Indien spottar bara den ut cirka 15 000 grävlastare per år. Bara cirka en halvtimmes resa från den engelska grävmaskinfabriken ligger en fabrik för minimaskiner. Här finns nio monteringslinjer, 50 olika modeller och här tar man ut ungefär 14 000 enheter per år. 50 procent här är minigrävare. Grävlastarna har en lång tradition hos JCB. Redan på 1950-talet presenterade man en Fordsontraktor med frontlastare och grävaggregat på traktorn och visade redan då ett koncept med påbyggnad. Åren 1963 till 1970 skulle bli en stilbildare för traktorgrävarkonceptet. Då presenterade JCB en traktorgrävare med heltäckt hytt. I standardutförande kunde entreprenören få ett grävaggregat med ett grävdjup på 2,28 meter. Mot tillägg med ett maximalt grävdjup på 2,59 meter. Motorn var en luftkyld 2-cylindrig Petter på 15 kW. Transmissionen hade tre växlar framåt och en back. Topphastigheten var 16,6 km/h. Själva menar engelsmännen att bland de viktigaste utvecklingstegen under årens lopp finns införandet av 4-hjulsdrivningen, powershifttransmissionen, det sidoflyttbara grävaggregatet och lock up-funktionen i convertern. Men det märks tydligt att det helt egna kraftkonceptet med egna motorer, axlar och transmissioner är något man är mycket stolta över. Den sexstegade transmissionen har fått ett bra mottagande. Men allt är inte positivt. Gräv- lastare har en låg efterfrågan på den svenska marknaden, även om den ökar. Ett annat exempel är att grävlastarförsäljningen i Tyskland under ett år störtdök från 2 000 sålda enheter till 200. Vi kan förvänta oss ett antal olika utvecklingsteg för att göra grävlastaren mer populär. – Vi tittar på att göra mindre modeller. Vi ser det allt mer ökade intresset för mindre grävlastare. Vi kommer att vara med där, säger Julian Carder, produktutvecklingschef för grävlastare hos JCB. Specifikt för nordiska förhållanden undrar vi hur JCB ser på framtagandet av en större grävlastare än 4CX, som väger runt 8,5 ton. – Det är klart att JCB tittar även på det. Men vi avvaktar och ser hur marknaden utvecklas och vilka maskiner som efterfrågas, säger Julian Carder och ler. – Grävlastarkonceptet är konkurrensutsatt. Många entreprenörer väljer i stället en hjulgrävmaskin. Vi vet också att denna maskintyp har en högre kapacitet vid grävning än en renodlad grävlastare. – Vårt grävlastarkoncept är ett servicekoncept. Vi kan erbjuda en rad olika tillbehör och redskap som gör grävlastaren flexibel och som snabbt kan flytta från en arbetsplats till en annan. Produktutvecklingen hos JCB pågår ständigt. – Ett viktigt arbete hos oss är att göra maskinerna mer effektiva och bränslesnålare i sitt arbete, att vi klarar av att möta de miljökrav som både myndigheter och kunder efterfrågar. – Det är inget nytt att vår bransch har svårt att få tag på förare. Dagens ungdomar vill hellre gå på universitet, skaffa sig en hög utbildning kanske syssla med IT-frågor. – Vår bransch måste ställa sig frågan hur vi ska kunna få fler förare. Ett av delsvaren för att öka intresset är att med teknikens hjälp göra dem mer lättkörda. Längre än så utvecklar inte Julian Carder frågeställningen. Men det är inte särskilt svårt att hitta tekniska hjälpmedel för att göra maskinerna mer lättkörda. Tekniken finns redan i dag. Det är bara att applicera den i maskinen. GPS-styrning för grävning är egentligen bara att montera. Som till exempel talar om på vilket djup grävmaskinisten ska gräva. Sedan finns det exempel på andra system för lastaggregat. Om föraren kör samma arbetscykel efter varann kan han låsa arbetscykeln och maskinföraren kan enkelt utföra arbetsuppgiften. Svenska entreprenörer är mycket intresserade av att ha dubbelkommando i grävlastaren. Det är inte JCB alls intresserat av. Anledningen är att det är så få kunder som efterfrågar just senna lösning. Servospakar är däremot en helt annan sak. Det kan kunden få monterat i fabrik om han så önskar. Om en svensk entreprenör önskar dubbelkommando blir det som extra inbyggnad i Sverige En annan frågeställning är om hybridtekniken finns i JCBs utvecklingsstrategi. Här hade JCB inget att säga för dagen. Konstigt nog. På dieselmotorsidan noterar vi att tre motorvarianter, 130, 145 och 160 kW nu kommer med common railteknik. Däremot är man hos JCB inte villiga att prata om den kommande sexcylindriga dieselmotorserien. Att den kommer måste ses som självklart. Frågan är bara när?
Göran Bergstrand