Om ett par dagar löper de flesta avtalen på byggsidan ut och egentligen borde de båda parterna vid det här laget vara rätt nära ett avslut. Den här gången torde det dock vara rätt riskfritt att en vecka innan tidningen når läsaren konstatera att avtalen med stor säkerhet inte kommer att vara undertecknade. Även om de olika avtalen skiljer sig från varandra på en del punkter är det tveklöst så att Byggnadsavtalet är det som dominerar och sätter sin prägel på övriga avtal. Inte oväntat kräver därför Byggnads exempelvis att det sker en förskjutning av "makten" i delar av anläggningsavtalet från de anställda i företagen till det fackliga förbundets ombudsmän. Den stora diskussionen kommer dock att bli en helt annan. Den stora diskussionen kommer att handla om hur man löser att kollektivavtalet i sin nuvarande form och med nuvarande rutiner uppenbarligen strider mot gällande lagar. I botten handlar det om att det skapats ett lönesystem som är så komplicerat att facket hävdar att medlemmarna inte kan tolka lönebeskeden. Därför måste de personer som följer något av avtalen i byggsektorn också betala in 1,5 procent av sin lön till Byggnads i så kallad granskningsavgift. Det gäller även personer som inte är medlemmar. Arbetsgivarna har här ställt sig positiva till att fungera som något av skattmasar och driva in dessa pengar för fackets räkning. I varje fall hittills. Europadomstolen har nämligen slagit fast att Byggnads redovisning av hur pengarna används inte är tillräckligt bra för att granskningsarvodet ska kunna krävas in från icke medlemmar. Byggarbetsgivarna har därför uppmanat sina medlemsföretag att inte längre dra granskningsarvodet från anställda som inte är medlemmar i Byggnads. Byggnads har nu föreslagit en smart lösning om förbundet drar ner sina lönekrav så ska arbetsgivarna i stället betala in granskningsarvodet från "egna" medel. På så sätt skulle parterna helt enkelt kunna kringgå lagen. Då återstår frågan varför ska man kringgå lagen? Egentligen borde lösningen vara en helt annan. Att radera allt som har med granskningsavgifter att göra ur kollektivavtalet. Då blir det plötsligt väldigt lätt att följa gällande lagar. För Byggnads uppstår dock i ett sådant läge ett pedagogiskt problem av stora mått. I dag klagar många över höga fackföreningsavgifter och dessutom hög kostnad för a-kassan. Om det dessutom kommer att tydliggöras vad Byggnads administration kostar medlemmarna finns en märkbar oro för att en del medlemmar lämnar facket. Det finns med andra ord en uppenbar risk att Byggnads kommer att slåss med näbbar och klor för att behålla sina granskningsarvoden och då återstår att se hur mycket kurage byggarbetsgivarna visar. Men det kommer också att ställa prov på den så kallade svenska modellen. Fackförbunden har alltid möjlighet att vidta stridsåtgärder för att nå fram till sina krav och Byggnads brukar aldrig vara blyga när det handlar om att utnyttja sin stora makt i synnerhet som motparten normalt sett viker sig omgående. Den här gången kan det dock bli en betydligt intressantare batalj än vanligt även om byggarbetsgivarna knappast tar striden fullt ut. Huruvida Byggnads ställer saken på sin spets återstår att se. I så fall dyker ytterligare en fråga upp. Är det i överensstämmande med den svenska modellen att vidta stridsåtgärder för att uppnå något som strider mot lagens intentioner? Risken är hur som helst att kampen blir hård. För tyvärr är det ingen högoddsare att det blir strid på kniven om granskningsarvodena. Men visst finns fortfarande en förhoppning om än liten om att förnuftet får segra.

MORGAN ANDERSSON

morgan.andersson@allerbusiness.se