Ungefär 30-40 procent av de runt 850 000 enskilda avlopp som finns i Sverige, behöver åtgärdas direkt. Enskilda avlopp står för ungefär 10-20 procent av de totala utsläppen av fosfor i Sverige.

– Ett vanligt, lokalt mijöproblem är att förorena grannens brunn med kolibakterierna Detta säger Ebba af Petersens, redaktör för websidan Avloppsguiden. Ett annat problem är att avlopp rinner ut i sjöar och bidrar till övergödning eller förstör vattnet vid badplatsen. – Tyvärr verkar många tänka att det är bara mitt eget lilla avlopp så det kan jag vänta med att renovera. Man väntar tills avloppet går sönder eller kommunen kommer med krav på åtgärd. Orsaken till att avloppen inte åtgärdas kan främst vara av ekonomiskt slag. För den privata fastighetsägaren kan kostnaden för ett avlopp upplevas som en stor. Att åtgärda ett avlopp kostar någonstans mellan 50-150 000 kronor beroende på lokala förutsättningar och vilken teknisk lösning man väljer. Hans Bäckman är områdesansvarig för rörnät vid Svenskt Vatten. Svenskt Vatten är en organisation för de kommunala vatten- och avloppsverken, som samarbetar med departement och myndigheter. Hans Bäckman flaggar för att det finns en hel del förnyelsebehov för de 100 000 kilometer långa avloppsledningarna och de 70 000 kilometer långa ledningarna för dricksvatten i Sveriges kommuner. Det allmänna vatten- och avloppsnättet motsvarar totalt cirka 4,3 varv runt ekvatorn. VA-verkens ansvar gäller ledningar fram till förbindelsepunkten, vilket normalt är tomtgränsen. Innanför den har husägaren ansvaret. Dessa privata ledningar motsvarar storleksordningen ett varv runt ekvatorn. –Planeringen för VA-verkens förnyelse är den viktigaste frågan inför framtiden. Det finns ett klart behov av att byta ut vatten och avlopp och först måste det finnas rätt strategi. Svenskt Vatten arbetar tillsammans med medlemmarna på att ta fram system för att dokumentera hur ledningsnätet mår. Här ska nyckeltal och uppgifter om genomsnitt med mera finnas. – Det är en förutsättning att man byter rätt ledning och att detta åtgärdas med rätt teknik, säger Hans Bäckman. En frågeställning som kan dyka upp är om man kanske bör bygga om systemet och ändra systemfunktioner . Detta gäller exempelvis om man ska minska det så kallade "tillskottsvattnet" som belastar reningsverken utöver själva spillvattnet. Då måste man ha ett helhetstänkande i sin strategi över hela VA-nätet, säger, säger Hans Bäckman. Han liknar den långsiktiga planeringen för va-ledningarna med en operation, där doktorn måste ha undersökt noga innan operationen påbörjas. – Det är lätt att bränna pengar och var förnyelsenivån för de kommunala ledningarna ska ligga är svårt att bedöma så länge störningsnyckeltalen befinner sig på rimliga nivåer. Därför måste vi ha en plan för den optimala förnyelsen. En väl anlagd ledning kan hålla minst 70-80 år i snitt och en svensk kommunal ledning är i genomsnitt 35 år gammal men det finns ledningar med upp till 100 år på nacken. – Det är stor skillnad i ålder på näten mellan olika kommuner vilket gör att man måste kunna bedöma förnyelsebehovet både på lång och kort sikt, säger Hans Bäckman. Just nu pågår en gradvis förnyelse av va-nätet och Hans Bäckman tror att balansen hittas först om 30-40 år. Han medger att förnyelsetakten i vissa kommuner är mycket låg men att hittills har inte störningsnyckeltalen generellt varit alarmerande. – Nej de har inte stuckit iväg. Så det är viktigt att alla har en strategi utgående från de egna förutsättningarna. Klimatet kommer också att påverka vatten och avlopp. Svenskt Vatten sitter med i regeringens sårbarhetsutredning. – Detta är en mycket viktig fråga. För avloppsledningsnäten blir problemen stigande nivåer i havet och för vissa vattendrag och sjöar. Detta är svårt att hantera om bebyggelsen har för låga marginaler. – Det är också oroande om vi ser en ändrad fördelning av nederbörden långa intensiva regn på höstar när marken är helt mättad kan ge enorma volymer som ska avledas. Klimatfrågan måste således vävas in i förnyelseplanerna för VA-näten. Nu arbetas det intensivt inom alla samhällssektorer för att beskriva konsekvenser och åtgärd av klimatförändringarna. Klimat och sårbarhetsutredningen ska vara klar 1 oktober 2007.

Monica Almgren

monica.almgren@allerbusiness.se