Forskaren Benoît Lafittte vid Lunds Tekniska Högskola vill att världen ska vara en dräglig plats att bo på även för hans dotter och hennes barn. Hans nya supereffektiva plastfilm (membran) ska finnas i bränsleceller vid kraftframställning och bidra till att enda avfallet efter bilar, bussar, hus och industrier blir vatten.

Ännu bara fyra månader gammal har Elinn Lafitte en stolt far som kan hjälpa till att rädda världen. Hon lyckas vara tyst under den tid Leveranstidningen Entreprenad gör en telefonintervju med 27-årige Benoît Lafitte. Hans uppfinning ser enkel ut, en liten plastfilm som närmare bestämt är ett membran. Hur fungerar då tekniken? Det membran Benoît Lafitte har utvecklat effektiviserar framställningen av bränslecellskraften. Detta sker genom att det protonledande membranet fästs mellan elektroderna och förbättrar kraftöverföringen. Mer kraft kan då utvinnas ur dem på ett bättre sätt. Membranet är tillverkat av aromatiska polysulfoner. Det ger de högpresterande termoplasterna utmärkta kemiska, mekaniska och termiska egenskaper. – De membran som finns tillgängliga på marknaden i dag är för dyra och begränsas av temperaturer kring 70 grader, när 120 grader är efterfrågat av exempelvis fordonsindustrin, säger Benoît Lafitte. Nackdelen i dagsläget att membranet är dyrt att tillverka och tillverkas därför ännu bara i liten skala. Benoît Lafitte menar att utvecklingen ska lösa detta och att plastfilmen har framtiden för sig . – När man kan göra framställningen billig och konkurrenskraftig kommer mitt membran att vara till nytta för alla, säger Benoît Lafitte och övertygelsen går inte ta miste på. Plastfilmen kan då användas till bränsleceller i bilar men inte bara det utan även till industrier, datorer, kameror ja, överallt där det behövs energi. Men villkoret för ett genomslag är massproduktion. När kan detta bli en realitet? – Om 20 år massproduceras dessa membran, säger forskaren, som nyligen doktorerade vid LTH. Benoît Lafitte har tillsammans med en rad internationella forskare och med stora summor internationella pengar under de senaste åren arbetat med att effektivisera bränslecellerna. När tror du det finns fordon drivna av bränsleceller på marknaden? – De existerar redan, men det dröjer troligen 20 år innan gemene man kan köpa fordon med bränslecellsteknik. Det är inte bara tekniken som behöver utvecklas, utan en helt ny infrastruktur skapas. Framtidens samhälle kallar Benoît Lafitte följdriktigt för vätgassamhället. Men säger också att vägen dit är ganska lång. Infrastrukturen måste förändras, och man behöver nya lösningar för hur grafit, platina och stål till själva bränslecellen ska produceras. Nya lösningar för förvaring av vätgas behövs också. Vad händer här närmast? – Jag återvänder till Frankrike och ett stort forskningscenter. Där ska jag fortsätta mitt arbete tillsammans med kollegor från hela världen. Forskning kring bränsleceller är en ständigt växande jätteindustri och det är inte underligt. Generellt kan sägas att bränslecellen än så länge väntas spela störst roll för utvecklingen av fordonsdrift. Runt om i världen satsas miljarder på forskningen kring bränsleceller. Bränslecellsdrivna fordon väntas om femton år vara lika vanliga som dieseldrivna i dag. Redan om tio kan de stå för merparten av de mellan 50 och 100 miljoner bilar som då årligen produceras. Bränslecellerna håller på att skapa en miljardindustri. Volvo har tidigare medverkat i projekt tillsammans med Volkswagen respektive Renault. Men Volvo var bara en liten del i denna mycket kostnadskrävande utveckling. I dag är Volvo en del av Ford som satsar miljarder på tekniken. Bland dem som leder utvecklingen kan två eller tre centrum utkristalliseras. Det första är Xcellsis. Bakom det nybildade utvecklingsföretaget står Daimler-Chrysler, Ford och Ballard. Koncernen presenterar om några år sin första kommersiella bränslecellsbil. Den kan utrustas med batterier eller bränsleceller. Även Ford har presenterat bränslecellsdrivna experimentbilar. Mycket långt framme i utvecklingen av bränsleceller för både fordon och fasta installationer är kanadensiska företaget Ballard. Ett andra centrum är Toyota och ett tredje General Motors, vilka samarbetar i utvecklingen.

Monica Almgren