Kirunas centrum kommer att flyttas till berget Luossavaara vid sjön Luossajärvi, enligt det historiska beslut som kommunfullmäktige nu fattat. Vattenfall har inlett första flyttlasset, som innehåller ställverk och ledningar för att garantera elförsörjningen för staden och gruvan en av de största ombyggnaderna av elnät hittils i Sverige.

I ett Kiruna med en meter hög snö har Vattenfall påbörjat bygget av två nya ställverk och tio mil ny elledning, inklusive en nybyggnation av elledning inne i Kiruna, då riktningen ändras. På sommaren beräknas det vara full fart med många anlitade entreprenörer med grävmaskiner, hjullastare med mera. – Samtidigt som LKAB ökar sitt geografiska område ökar behovet av elkraft, därför måste vi flytta och bygga om en stor del av infrastrukturen, säger Roger Lindmark, informationsansvarig vid Vattenfall. – Till nyåret måste ställverken vara klara och i drift så det är ett mycket snabb takt som gäller för arbetet, tillägger han. År 2010 ska största delen av projektet vara klart för den nätta summan av ett par hundra miljoner kronor. Kostnaden delas mellan Vattenfall och LKAB. Nästa etapp blir att en ny 1 800 km lång järnvägssträcka anläggs. Den nuvarande järnvägen kommer att beröras av sprickbildning på grund av gruvbrytningen inom bara några år. Bygget som inkluderar bangårdar och järnvägstation planeras nu i början av året, upphandlas under 2008 och påbörjas 2009. År 2012 ska järnvägen vara klar och kostnaden uppskattas till två miljarder kronor. Järnvägen ska gå nordväst om den nuvarande stadskärnan, bakom gruvan Kirunavaara och över sjöbangården till Loussavaara. Järnvägenc ska dras i en tunnel genom Loussavaara och den beräknas gå på ytterligare en eller två miljarder kronor. På flyttlistan för de närmaste åren står även en ny väg och nya bostäder. Riksväg E10 kommer att påverkas och alternativa dragningar studeras av vägverket. En ny lösning för Kirunas vägar måste vara klar senast 2012. Just nu pågår arbetet för fullt med att ta fram en vägutredning, som är det andra formella steget i Vägverkets planeringsprocess. I arbetet utpekas olika alternativa sträckningar som sedan diskuteras med andra aktörer och de boende i Kiruna för val av slutlig lösning. Stadshuset och kyrkan flyttas Kiruna har stått relativt opåverkad av gruvbrytningen i mer än 100 år, även om delar av samhället har flyttats i omgångar. Sjön Luossajärvi har minskats i flera etapper och så sent som på 70-talet fanns det bostäder på stadsdelen Ön. Totalt kommer cirka åtta procent av invånarna att påverkas av den planerade flytten eller cirka 1 800 personer enligt Kiruna kommuns beräkningar detta på lång sikt det vill säga tidsperioder på 25-30 år. Totalt berörs 960 lägenheter varav LKAB äger 76 procent av dem. På längre sikt kommer stadshuset, kyrkan, sjukhuset och många andra byggnader i nuvarande centrum att få flytta till följd av gruvbrytningen. Vilka aktörer och i vilken utsträckning de ska finansiera de olika "flyttprojekten" är fortfarande oklart. Men det minerallagen säger är att den aktör som påverkar marken måste ersätta denna påverkan. LKAB är beredd att betala en viss del. Vad är anledningen till flytten? – Gruvans utveckling gör att vi måste gå inåt staden när vi ska ta ut mer malm, sammanfattar Göran Olofsson, verksamhetschef vid LKAB med runt tusen sysselsatta entreprenörer. Malmkroppen stupar i hela sin längd, fyra kilometer från norr till söder, in mot samhället. I takt med att malmen bryts ut, lämnas ett tomrum som hela tiden fylls på med rasmassor ovanifrån. Detta underminerar hängväggen (sidan mot samhället). Deformationer bildas, växer och dagbrottet växer sig sakta allt större. Under årens lopp har man lagt ut mätlinjer bestående av fundament i marken. Totalt drygt 190 punkter har mätts in i plan- och höjdled och man fortsätter att lägga upp nya mätpunkter, medan andra avvecklas. Under den snöfria delen av året, april-november, gör man varannan månad ett antal kontrollmätningar av mätdubbarna för att avläsa eventuella rörelser i berggrunden. Mätningarna görs av gruvmätare med hjälp av GPS-utrustning för att få en högre precision. LKAB använder också seismisk övervakning, främst över Sjömalmen. Sedan är det bergmekanikerna som gör analyser och prognoser över hur deformationsbildningen utvecklas. I dagsläget finns inga säkra prognoser om hur markytan påverkas.

Monica Almgren