– Vi kommer att uppvakta skolminister Jan Björklund. Det är vi skyldiga branschen, säger Lars Rönström, utbildningsansvarig vid Maskinentreprenörerna.

I september förra året blev det klart att Skolverket tillsammans med branschen skulle ta fram en ny utbildning, specialiserad och anpassad för maskinförare. Från hösten 2007 skulle det bli cirka 12 till 16 nyformade gymnasieutbildningar i landet med så kallat riksintag. Detta skulle göra det möjligt för elever att tas emot på utbildningar som uppfyllde branschens krav på maskinförarutbildning, utanför den egna kommunen. I förslaget stod också att kvaliteten på gymnasieskolan behövde förbättras. Ett brev till dåvarande skolminister Ibrahim Baylan från byggbranschens parter; Byggnads, Seko, Maskinentreprenörerna och Sveriges Byggindustrier var utlösande för beslutet om en ny utbildning. Brevet fokuserade på det positiva med att införa en unik maskinförarutbildning för den svenska gymnasieskolan. Både fackets förbundsordföranden, Maskinentreprenörernas och Sveriges Byggindustriers verkställande direktörer skrev under. Efter denna påtryckning från branschen gav regeringen Skolverket i uppgift att ta fram utbildningen tillsamman med branschen. Kvaliteten skulle säkerställas genom att bygg- och fordonsbranschen utformade utbildningen tillsammans. En viktig ingrediens i den föreslagna utbildningen var att den skulle ge en generell möjlighet till C-behörighet, det vill säga det skulle vara möjligt att ta körkort för lastbil med en totalvikt på över 3.5 ton. – Visserligen finns det redan idag en möjlighet att genom maskinförarutbildningar på några ställen få C-behörighet. Men det vi saknar är en generell möjlighet till C-behörighet, säger Lars Rönström. Moderna maskiner får nämligen allt fler användningsområden, och i maskinentreprenörens vardag blir det allt viktigare att bli allsidig för att kunna försörja sig. Ett inte alltför ovanligt scenario i dag är att ett företag som utför uppdrag i anläggningsbranschen med sina maskiner också har återvinning, kabelplöjning, godshantering, krossverksamhet på sin agenda. Lastbilar i maskinparken är också vanligt. Dessutom ökar behovet av C-körkort av andra skäl. Till exempel vid yrkesförarkompetens för mobilkran och varningsbil för dispenstransport. Förutom de nödvändiga yrkesbevisen och C-körkort skulle den nya utbildningen innebära lite mindre bygg än på byggprogrammet, men markant mer bygg än på fordonsprogrammet. Men utbildningen ingick i den förra regeringens planerade gymnasiereform, GY07, som på grund av regeringsskiftet inte kommer att genomföras. – Dörren gick igen, konstaterar Lars Rönström. I dag är utbildningen inbakad i fordons- och byggprogrammen. Viktigt med den föreslagna maskinförarutbildningen var att den också skulle ha en egen tydlig ingång. Det skulle vara en tydlig dörr och den som valde denna ingång deklarerade meddetsamma: "Jag vill bli maskinförare." Maskinentreprenörerna kommer snart att uppvakta den nya regeringen och hoppas på ett lika positivt gensvar som den förra regeringen gav. – Vi ger inte upp hoppet om att få vår maskinförarutbildning och har för avsikt att höra vad den nya regeringen tycker. Vi ska marschera upp till regeringskansliet och höra efter. – Av Ibrahim Bayslan blev vi bra bemötta och fick till och med ett personligt tackbrev. Jag tror att vi kan räkna med ett bra bemötande även från Jan Björklunds sida, säger Lars Rönström. Han vill gärna framhålla att Maskinentreprenörerna har ett gott samarbete med gymnasieskolan, en stor fördel när det gäller lobbyarbetet för den nya elitutbildningen. Exempelvis arrangerar Maskinentreprenörerna Skol-SM för maskinförare, en tävling för branschens gymnasieskolor med teoretiska prov i kärnämnen som engelska, matematik, samhällskunskap, dels i praktiska moment i tre grenar: Grävmaskin, Grävlastare och Hjullastare. Hälften av maskinförarutbildningarna ombesörjs i dag av gymnasieskolan. I landet finns för närvarande 26-27 kommunala maskinförarutbildningar. Den resterande hälften står företagen för. Ofta tycker företagen att det är fördelaktigt att utbilda maskinförare i egen regi. Företagen kan själva välja ut personal som passar för att utbildas till maskinförare. Flera företag satsar därför på att själva utbilda sin personal. Det brukar handla om att företagen köper in ett utbildningspaket så att det går att tillgodogöra sig utbildningen på distans. – Att själv få välja den bäst lämpade att utbilda brukar företagen uppskatta. Det ligger dock ett stort ansvar på företagen, tillika en kostnad. Den lilla kostnaden utgörs av teoripaketet, medan den stora kostnaden är att låta den blivande maskinföraren träna upp sig i en maskin, säger Lars Rönnström. Steve Sjöberg är 32-årig entreprenör och maskinförare vid ST 2 Byggentreprenad med 33 anställda inklusive inhyrd personal. – Hoppas verkligen att den nya maskinförarutbildningen ändå blir av. Det är verkligen synd att den lagts på is. Företaget har kontor i Haninge, söder om Stockholm, och verksamhetsområdet är hela Stockholm. S2 Bygg Entreprenads affärsidé är att erbjuda snickare, murare, betongarbetare, samt grävmaskinister med flera. – Vi utför allt inom byggnation till exempel nybyggnation, tillbyggnation, renovering och reparationsarbeten med mera. Vi utför både egna uppdrag och hyr ut personal till andra företag, säger Steve Sjöberg. – Med tanke på vår verksamhet skulle jag gladeligen anställa maskinförare som gått en elitutbildning. Det är unga, kunniga människor som behövs i branschen. Idag är alltför många maskinförare 55 plus.

Monica Almgren