Banverket bedömer att den enskilt viktigaste åtgärden för att minska risken för erosion, ras eller skred på kort sikt, är att noggrant besiktiga och avgöra banornas tillstånd och åtgärda de anmärkningar som anläggningen får. För att lyckas med detta bedömer Banverket att de totala underhållsresurserna måste öka.

Efter ett ras vid Ånn i Jämtland i augusti 2006, där såväl väg E14 som den parallellt liggande järnvägen spolades bort, fick Vägverket och Banverket regeringens uppdrag att utreda vad verken gjort och planerar göra för att bedöma och förebygga risken för erosion, ras, och skred. Vägverket och Banverket har samordnat sina respektive utredningar och genomfört dessa i samråd med Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Banverket kommer att prioritera att öka resurserna till besiktning och underhåll av befintliga banor för att undvika ras och skred i framtiden. – Underhållsåtgärderna i dag prioriterar åtgärder som förbättrar punktligheten. Det gör att underhåll av delar av anläggningar som inte har direkt påverkan på punktligheten, exempelvis avvattnings- anläggningar, får svårt att hävda sig när resurserna inte räcker till, säger Magnus Karlsson, chef för Geoteknik vid Banverket. – När det händer olyckor som raset i Munkedal aktualiseras frågor med bäring på ras och skred, som exempelvis underhållet av avvattningsanläggningar. Sedan finns det en förmåga att ändå prioritera bort dessa åtgärder när det lugnat ner sig och gått en tid från händelsen, fortsätter han. – Om ökade resurser till underhåll kommer från ökade anslag eller om det blir fråga om en omfördelning av befintliga anslag är i dagsläget inte klart, säger Magnus Karlsson. Ras- och skredvarningssystem Bland de åtgärder som Banverket redan genomfört för att hantera risken för erosion, ras och skred finns regelbundna säkerhets- och underhållsbesiktningar, åtgärder genomförda i samband med uppgradering av banor för högre trafiklaster, ras- och skredvarningssystem på några utvalda platser samt framtagande av ett järnvägsanpassat regelverk för byggande och underhåll. Det framgår av den rapport om åtgärder för att bedöma och förebygga risk för erosion, ras och skred som Banverket gjort på regeringens uppdrag. – Exempel på planerade åtgärder är vidareutveckling av underhållsverksamheten, att anpassa Vägverkets metodik för inventering och analys av risker längs en sträcka för järnväg och en fortsatt förbättring av det tekniska regelverket, säger Magnus Karlsson. Förutom ovan nämnda åtgärder måste Banverket också ta till sig ny kunskap och anpassa regelverk och metoder för nya förhållanden, exempelvis klimatförändringar. – Att utifrån enstaka extrema väderhändelser i dag dra slutsatser om hur man ska beakta en framtida klimatförändring är svårt, säger Magnus Karlsson. Därför har en statlig offentlig utredning tillsatts. Klimat och sårbarhetsutredningen ska enligt direktiven göra en kartläggning av det svenska samhällets sårbarhet och beredskap för extrema väderhändelser och långsiktiga klimatförändringar på kort (20 år), medellång (50 år) och lång (100 år) sikt samt bedöma behovet av anpassning till ett förändrat klimat för olika sektorer i samhället, bland annat infrastruktur. Dessutom ska utredningen uppskatta kostnader för skador, föreslå åtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa, det vill säga anpassning, samt redovisa behov av ändrade uppgifter och förbättrad beredskap vid myndigheter. Utredningen påbörjade sitt arbete år 2005 och kom med ett delbetänkande 1 november 2006. Slutbetänkandet ska vara färdigt 1 oktober 2007.

Monica Almgen

Till senaste nytt