Svenska konsumenter av nya bilar blir allt mer miljömedvetna, eller möjligen mer prismedvetna. 2006 blev ett rekordår för den svenska försäljningen av såväl dieseldrivna bilar som miljöbilar. Totalt registrerades nästan 283 000 nya personbilar, enligt preliminära siffror från Bil Sweden. Av dessa var nästan var femte en dieselbil. Andelen 19,7 procent av totalvolymen har aldrig varit större. Än mer anmärkningsvärt är att dieselandelen nyregistrerade personbilar under december var hela 27,6 procent. Mer än vart fjärde köp av personbil gällde alltså ett dieseldrivet fordon. Det kan jämföras med knappt var tionde under helåret 2005. Oavsett miljömedvetenheten hos konsumenten är det med stor säkerhet så att val av drivmedel påverkas av dagens skatterabatt på dieslar med partikelfilter och införandet av en koldioxidbaserad fordonsskatt. Att ekonomiska styrmedel spelar roll är definitivt märkbart vad gäller försäljningen av miljöbilar. Under 2006 uppnåddes rekordnivån 36 611 bilar, en ökning med 156 procent jämfört med 2005 och hela 13,5 procent av de totala nyregistreringarna, jämfört med 5,2 procent under 2005. På miljöbilssidan är tendensen tydlig: Ökningen av miljöbilsandelen har avstannat. Här är det uppenbart att många konsumenter väljer att avvakta på grund av vallöftet att privatpersoner som köper en miljöbil ska få en premie för valet av en mindre miljöbelastande drivkälla. Budskapet till regeringen är glasklart. Håll vad ni lovat så minskar miljöbelastningen. Redan tidigare fick den föregående regeringen skarp kritik på grund av kravet att de större bensinstationerna snabbt måste erbjuda sina kunder minst ett miljöalternativ. Kritiken riktade sig främst mot den korta tid stationerna hade till sitt förfogande, vilket begränsade utbudet av alternativ väsentligt. I praktiken till etanol och i viss mån till biogas som dock bland annat belastas av en betydligt dyrare pumpteknik. Utvecklingen har gett kritikerna rätt. Beslutet innebar en kraftig snedvridning av konkurrensen. Framför allt gynnades etanol som är ett bra alternativ. Om det är det bästa kan diskuteras, men resultatet av regeringens beslut blev att intresset för alternativen minskade kraftigt. I dag riktas som väntat ett oerhört intresse mot etanolen. Det talas om investeringar för bortåt 15 miljarder kronor i etanolprojekt de närmaste åren i Sverige. Satsningarna är vällovliga och värdefulla, men det finns risk för att andra alternativ blir blockerade. Exempelvis Volvo Personvagnar kommer i fortsättningen att prioritera etanolalternativet på bekostnad av biogas. Beslutet är helt styrt utifrån efterfrågan från en betydligt större marknad än den svenska. Att försäljningen av miljöbilar går något trögt, trots ökningen, har förstås också att göra med det höga priset på etanol som till större delen importeras. Någonstans finns också förhoppningar att kunna svara för en större del av drivmedelsproduktionen inom landet. I dag stannar den inhemska produktionen kring 25 procent av behovet. Om alla de produktionsanläggningar som planeras kommer i drift blir situationen något annorlunda, men då möts vi av ett nytt problem. Lantmännen varnar redan nu för att spannmålet inte kommer att räcka till samtidigt som cellulosaalternativen fortfarande är i sin linda. Marknadskrafterna kommer att styra och driva priserna uppåt på både livsmedel och drivmedel. Vi ser tydligt hur kostnaderna styr konsumentens val. Vi ser också hur förhastade beslut och löften som inte uppfyllts skapar onödig oreda. Och på sikt försvårar allas vår ambition att minska belastningen på vår miljö. Långsiktigt kan dock lösningen bli något helt annat. Elektricitet. Tekniken har funnits länge utan att slå igenom, men börjar nu bli allt mer attraktiv. Än så länge framför allt i kombination med en förbränningsmotor. Hybridalternativ börjar dyka upp allt oftare även i tunga fordon. För att ett alternativ ska vara bra krävs dock också att det används. Och när konsumenten ska ta hem sin bil väger priset tungt. Det gäller både fordonet och drivmedlet.

MORGAN ANDERSSON

morgan.andersson@allerbusiness.se