Han har flyttat hem nu, Nils-Erik Pohjanen i Haparanda. Han har lämnat den tråkiga händelsen med sprängolyckan på Botniabanan bakom sig. Jag är glad över att jag överlevde. Jag har några märken i ansiktet kvar som minnen från olyckan. I övrigt är allt bra.

Det var inte sprängolyckan i sig som gjorde att Nils-Erik flyttade hem igen. Nej, det var istället den nya tid som gäller i Haparanda efter att Ikea offentliggjort sin etablering på den lilla orten. Med sitt företag har Nils-Erik Pohjanen mycket att göra. Bara på Ikea-bygget hade han tre grävmaskiner, en hjullastare, en teleskoptruck och en lastbil arbetande. Nu när Ikea-bygget är klart har han sysselsättning för sina maskiner på olika bostadsbyggen, servicejobb. Själv hittar vi honom i centrala Haparanda. Han ska just förbereda grävning för flyttning av fjärrvärmen. Det är minus 15 grader denna dag, tjälen är redan i oktober så djup på sina håll som cirka 40 cm. Då biter minsann ingen vanlig skopa, tjältand är det enda som gäller. Redskapet studsar och hoppar, river lite i den tjälfrusna jorden. Senare under dagen åker vi bara förbi och ser att han brutit igenom och då är på en nivå dit tjälen inte kommit. Det är alltså helt andra tider som nu gäller i Haparanda. För ett och ett halvt år sedan var det dålig stämning här, menar Nils-Erik. Det fanns inte mycket att se fram mot. Som ett exempel på detta berättar han om en lokal omröstning om investeringar som sa nej till satsningar i Haparanda. Det var en omröstning som stoppade investeringar. Det tycker jag som entreprenör var ett konstigt synsätt. Det var som att dra ner en svart rullgardin för oss. Men det är nya tider nu. Bakåtsträvarna har fått vika sig. Vi är mycket nöjda med de beslut som kommunen tagit för att vidareutveckla och bygga ett nytt Haparanda. Nils-Erik har tillsammans med flera kollegor fått en nytändning . Allt beroende på de olika investeringar som nu görs och som kommer under nästa år. Det är inte bara det att han flyttat hem, fått mycket jobb. Tron på framtiden har så att säga återvänt. Ett bevis på detta är att han nu investerar i nya maskiner. Hans nya L60E rullar förbi, den servar bostadsbyggande i närheten, en ny hjulgrävare från Hitachi har fortfarande servicejobb kvar att utföra vid Ikea-bygget. Själv sitter han i en Hitachi EX 215 med 9 000 timmar på timräknaren. Den ska också bytas. Men vi är inte överens om priset, säger Nils-Erik och fortsätter: Jag vill ha en ny bandgrävare i samma storlek som min nuvarande EX 215. Det är vad jag söker efter just nu. Hans nya L60E ersatte en äldre 4300B med hela 19 000 timmar på timräknaren. Den gick fortfarande bra, men det var dags för byte helt enkelt. Men jag hade aldrig gjort investeringarna om inte Ikea kommit hit och med de följdinvesteringar som annonserats, förtydligar han.Han är aktieägare i BDX som är en fortsättning på NTG. Lars-Erik sitter med i ett ägarråd där man bland annat diskuterar kommande investeringar. Innan en maskininvestering görs tittar man till exempel på efterfrågan och möjligheten till arbeten för denna maskin. Man vill inte ha en överetablering. Det kommer sämre tider, det vet alla. Ett problem man har att ta hand om är de finska entreprenörernas ingång på den svenska marknaden. Vi måste helt enkelt bli bättre än dem, menar Lars-Erik. Servicetillgängligheten för de olika fabrikaten är inte särskilt hög. Det kräver att entreprenörerna har egna resurser för service, underhåll och reparationer. Lars-Erik själv har en egen verkstad. Vid svårare jobb får vi förstås ringa på en servicebil. Lars-Erik Pohjanen har varit sin egen företagare i många år nu. Ända sedan 1979. Han tog över efter sin pappa och är född i Haparanda. Han har kört Volvos hjullastare under många år. 1983 köpte han sin första Hitachi. Det blev han påmind om. Det var dom som undrade om jag hade köpt mig en bandspelare. Det var en mekaniker som jag arbetade med som gav mig tipset om Hitachi. Jag följde det rådet och på den vägen är det.

Göran Bergstrand

goran@entreprenad.com Till senaste nytt