Ett byggprojekt jämförs ofta med ett stafettlopp. Var och en gör sin egen lilla, men viktiga del. Överlämningen av stafettpinnen går snabbt innan nästa deltagare tar vid. Så småningom kan den siste lagmedlemmen spränga målsnöret. I bästa fall med gott resultat. De flesta är trots det överens om att resultatet skulle kunna bli ännu bättre om de olika lagdelarna kunde samsas mer och med sina gemensamma erfarenheter och samlade kunskap skapa en effektivare och snabbare process som resulterade i högre kvalitet, helst till lägre kostnad. Bilden är inte specifikt svensk. Tvärtom har vi hunnit längre i samarbete över de traditionella partsgränserna än många andra länder. I en värld där konkurrensen hårdnar steg för steg har även EU börjat röra på sig. Ett led i arbetet med att stärka Europas konkurrenskraft är att göra en större studie som visar hur långt vi hunnit med att introducera rfid (radio frequency identification) i byggkretsar. Tekniken bedöms kunna effektivisera bland annat byggandet i flera olika avseenden. Studien visar även hur tekniken kan implementeras och nyttjas i byggindustrins olika försörjningskedjor. För kartläggningen i Sverige ansvarar Malmöbaserade Prolog Bygglogistik, som i arbetet handleder två studenter från civilingenjörsutbildningen inom väg och vatten på Lunds Teknisk Högskola. Rfid-tekniken är långt ifrån ny. I praktiken användes den redan under andra världskriget för att identifiera vänner och fiender i luften. Den kan beskrivas som en automatisk identifieringsmetod, uppbyggd kring så kallade transpondrar som innehåller en antenn och ett kiselchip och kan fästas på ett föremål eller en person. Varje chip matas med information om det föremål eller den person chipet är fäst vid. Informationen är betydligt mer omfattande än den som får plats i dagens traditionella streckkoder. Tillverkningsdatum, transportväg, platsen i rummet är bara några tänkbara uppgifter. Registreringen sker automatiskt när en transponder kommer tillräckligt nära en läsare, en så kallad transciever. Om exempelvis byggvaror förses med rfid-taggar kan en transciever placerad vid entrén till en byggarbetsplats göra det möjligt att omedelbart registrera allt gods som finns på en fullastad transportbil. Här behövs alltså inga följesedlar. Till skillnad mot dagens vanliga streckkoder sker dessutom registreringen automatiskt. Ingen behöver manuellt läsa av vara efter vara. Dessutom kan rfid-teknik göra att exempelvis logistiken blir betydligt effektivare, inte minst förbättra tidstyrningen. Prologs vd Fredrik Friblick hänvisar bland annat till samtal med platschefer som märkbart luttrade konstaterar att de inte kan påverka när leveranserna kommer till bygget. Därmed läggs också grunden till ett onödigt tidsspill som för en yrkesarbetare kan handla om 25 procent av arbetstiden i form av tid för att ta emot leveranser, väntetid, tid för att hämta material och tid för att leta material. För ett projekt för 90 miljoner kronor kan det betyda att om den tid som används för att vänta, hämta och leta kan minskas med bara 20 procent så innebär det en ren vinst på en halv miljon kronor. Då har vi ändå inte räknat med att en förhållandevis stor del av leveranserna är fel. Det finns platschefer som säger att de ska få tio leveranser per dag. De får bara åtta. Och av dem består två av fel grejer. Rfid är ett av de verktyg som kan användas för att minska problemen, säger Fredrik Friblick. Den kartläggning som Jonas Elmqvist och Gustaf Hjertquist gjort av rfid i den svenska byggindustrin pekar på att kunskapen i branschen är något varierad. Både materialtillverkare och byggentreprenörer säger sig ha god kunskap om tekniken medan det är mer blandat bland grossister och leverantörer. Tänkbara orsaker är att tillverkarna har glädje av rfid-tekniken i produktionsprocessen, medan den börjar få allt större betydelse för säkerheten för byggentreprenörerna. De vi intervjuade var mestadels mycket positiva till tekniken, framför allt ser man tre tydliga möjligheter: inpassering och personidentifiering, produktionsövervakning samt verktygs- och maskinidentifiering, säger Gustaf Hjertquist. Jonas Elmqvist tror att ett projekt kallat ID06 kan bli något av ett avstamp, en inkörsport. Målet är att försvåra svartarbete och ekonomisk brottslighet på byggarbetsplatserna. Verktyget är en obligatorisk legitimationsplikt och närvaroredovisning som ska försvåra för obehöriga att vistas på byggarbetsplatsen. Om ID-brickorna förses med rfid-taggar räcker det i princip med att placera ett larm och en rfid-läsare vid entrén till bygget. Då kan ingen obehörig obemärkt ta sig in på området. Samtidigt används ID06-kortet för att komma in i såväl manskaps- som kontorsbodar och för att komma åt egna eller gemensamma verktyg. Därmed slipper man också leta "bortsprungna" verktyg samtidigt som tekniken kan bli ett hjälpmedel så att en enskild hantverkare inte belastas för mer vibrationer än vad som är tillåtet. Ett företag som med bas i rfid-teknik riktat in sig på säkerhet för exempelvis bygg- och anläggningsföretag är Safe Tool som startades för ungefär tre år sedan. Från början handlade det mest om att minska stölderna av verktyg. I och med att olje- och dieselpriserna stigit kraftigt har vi också börjat jobba med att skydda till exempel de dieseltankar som står obevakade på många ställen, säger Safe Tools vd Kenneth Johansson. En vanlig container kan bli intelligent. Vi kan utrusta den med beröringsfritt lås och larm. Låset placeras invändigt och bara de personer som är godkända kan öppna dörren till en diesel- eller verktygscontainer. Tekniken kan samtidigt användas för att ständigt inventera innehållet i exempelvis en dieseltank och larma när det är dags för påfyllning. Samtidigt registreras med automatik vem som tankat och hur mycket. I praktiken blir resultatet en automatiserad administration med faktureringsunderlag. Det som beskrivs som det kanske största hindret mot utvecklingen är att det inte finns någon att luta sig mot. Ingen driver frågan och arbetar för enhetliga standarder. Det är som att spela tennis mot en vägg. Oavsett vart man slår studsar bollen tillbaka. Så länge man tjänar pengar på bygget finns alltför sällan drivkraften att skapa något bättre. Inom den tillverkande industrin har utvecklingen gått mot fler och mindre leveranser. Utvecklingen har inte hunnit lika långt på byggsidan, men är en bit på väg. Inom till exempel Veidekke har vi sett hur tiden för hämta, leta och vänta minskar med bättre planering. Man får bort lager och kapitalbindning, säger Fredrik Friblick. Eftersom en stor del av olyckorna sker vid internhantering minskar också olycksrisken med hjälp av mer kontrollerade transporter där rfid kan vara ett verktyg. Egentligen är det märkligt att det fortfarande i dagens projekt sitter folk och tror att de inte kan påverka när en leverans kommer.

Morgan Andersson morgan.andersson@allerbusiness.se Till senaste nytt