Scanminings senaste gruvstart är Blaikengruvan i Västerbotten, mellan Storuman och Sorsele. Här ute i den svenska vildmarken investerar företaget i runda tal 500 miljoner kronor i två gruvor. 100-talet människor får sysselsättning, cirka 70 i gruvan och 30 entreprenörer. Blaikengruvan gick i produktion i somras och snart öppnas också Svärtträsk. Men det är kanske bara början på en ny gruvtid. Ty, Scanmining har ytterligare tio prospekteringsplatser i en radie på fem mil runt Sorsele. Företaget är från början ett prospekteringsföretag som tagit steget till att bli ett aktivt gruvföretag med egna gruvor. I dagsläget drivs två prioriterade gruvprojekt: brytning och prospektering av guldmalmen i Pahtavaara i Finland och den påbörjade gruvan vid sjön Blaiken i Sorsele kommun. Utöver detta finns fyndigheter i Sorselefältet, i norra Finland och i norra Norge. Blaikengruvan är ingen ny fyndighet. Den har varit välkänd i årtionden. Boliden Mineral undersökte möjligheterna att bryta guld i denna gruva, men fyndigheten visade sig inte vara tillräckligt stor för att ge den lönsamhet som Boliden Mineral krävde för att sätta igång med brytningen. Blaikengruvan är rik på i första hand zink, men även bly och i mindre delar även guld och silver. Fyndigheten är cirka 50 km lång och fem km bred. I ett första steg kommer man att använda sig av en annorlunda brytningsmetod. Man kommer att bryta malmen på 100 meters djup. De övre 50 meterna blir med dagbrottsbrytning och det undre 50-metersblocket blir med storskalig igensättningsbrytning från orter i malmen. Blaikengruvan kommer att bli ungefär tre gånger så stor som den finska guldgruvan i Pahtavaara. Det anrikningsverk som nybyggts vid Storjuktan kommer att anrika malm från Blaikengruvan och från Svärtträsk, men kan om fyndigheterna blir större också få anrika malm från andra fyndigheter i regionen. Ersmarksbergsmalmen sträcker sig drygt två km i nordsydlig riktning och består av två parallella malmer. Den ena är guldmalm, den andra är en zinkmalm med inslag av bly och silver. Svärtträskfyndigheten sträcker sig i nordöstlig riktning och är en cirka 1,5 km lång zinkmalm. Den sammanlagda malmreserven uppgår till 9,085 miljoner ton i Ersmarksberget och i Svärtträsk till 2,77 miljoner. Genom att kombinera dagbrotts- och underjordsdrift menar Scanmining att man på ett effektivare sätt kan utvinna malmen. Uppfattningen är att malmreserven ökas med över 30 procent samtidigt som metallinnehållet ökar med 50 procent jämfört med en traditionell dagbrottsbrytning. Malmfyndigheten i Svärtträsk var till en början tänkt som en ren dagbrottsbrytning, men som en följd av den nya brytningsmetoden tittar man nu också på möjligheten att gå djupare i fyndigheten. Anrikningsverket ligger nära Blaikengruvan och är dimensionerad för en produktion på 1,5 miljoner ton. Även om det mesta av produktionsutrustningen i anrik-ningsverket ser mycket fräsch ut är en betydande del av de krossar och kvarnar som i dag används i Blaikenanläggningen begagnad utrustning hämtad från tidigare nedlagda gruvor. Som till exempel gruvan i Laisvall. Blaikengruvan och Svärtträskgruvan kommer båda att använda samma anrikningsverk. Fågelvägen är det tre mil mellan de olika gruvorna. En speciell malmtransportväg kommer att brytas i skogen mellan de två gruvorna. Bitvis kommer denna väg att utnyttja befintlig sträckning, bitvis blir det en total nybrytning av vägen.Fällning av skog kommer att starta före tjälen är det meningen. Men eftersom brytningen i Svärtträsk ser ut att börja tidigare än det var planerat från början kommer malmtransporterna i en inledning att gå på den nuvarande vägen. Med minskad transportkapacitet som följd. Blaikengruvan har flera miljömässiga fördelar. En av dem är att brytningen ligger så långt från en centralort. Från Storuman är det till exempel sex mil att köra, först tre mil vägen upp mot Sorsele, sedan tre mil rakt in i skogen. Samtliga miljötillstånd är klara och beviljade. Lika lätt har det inte varit för den finska gruvan. Förorenat produktionsvatten tas omhand i sandmagasinet Blaikensjön där anrikningsresterna deponeras under vatten, vilket minskar riskerna för utlakning av restmetaller. Den nya brytningsmetoden innebär också minskat behov av bränsle- och sprängmedel. Gruvchefen för Blaikengruvan, Johnny Önnerlöv, har lite svårt att hålla ordning på anletsdragen: Vi ser en näring som växer. Har aldrig tidigare i mitt verksamma liv inom gruvnäringen känt en så positiv anda. Vi kan blicka långt fram i tiden, vi ser att antalet sannolika gruvprojekt kommer att minska samtidigt som efterfrågan på vår typ av malm ökar. Zink, koppar och järn är mycket efterfrågat. Det är så otroligt roligt att få vara med om en sådan här uppbyggnad! Blaikengruvan har rustat för framtiden. Som det ser ut i dag kommer det att pågå brytning i tio år framåt. Lägenhetsbaracker byggs så att anställda kan sova över. Gruvarbetarna arbetar sju dagar och är lediga sju dagar. För att inte tala om maten, gubbar... Här möter man olika levnadsöden. Kvinnan som städar och väntar på vintern. Då ska hon fortsätta att vintertesta bilar åt ett känt tyskt företag. Eller spanjoren som träffade sin spanska fru i Stockholm. Båda har nu sysselsättning här i Blaikengruvan.

Text Göran Bergstrand goranl@entreprenad.com Till senaste nytt