I ungefär ett och ett halvt år har Mona Sahlin haft rollen som samhällsbyggnadsminister. Ett av hennes prioriterade ansvarsområden är boende och byggande. När hon tillträdde fanns det vissa förhoppningar i branschen att hon skulle bidra till att lätta på den förödande inverkan på framför allt bostadsbyggandet som regeringen haft under en lång följd av år. När hon häromdagen medverkade vid Samhällsbyggardagen tog hon definitivt död på alla sådana förhoppningar. Det hon lärt sig under sin första tid på nya jobbet kan sammanfattas i tre punkter: Byggnadsarbete är ett fruktansvärt slitsamt yrke, hyresbostäder kan inte byggas utan investeringsstöd och utförsäljning av allmännyttans hyresfastigheter är utesluten. I sin nuvarande funktion förväntas samhällsbyggnadsministern medverka där hon kan till förbättringar som ökar sysselsättningen och förbättrar den svenska ekonomin. Dessvärre visar hennes "insikter" i byggbranschen inte på några större ambitioner att rita kartan efter verkligheten, snarare tvärtom. Visst finns tunga inslag i byggnadsarbetet, likaväl som det finns tunga inslag inom exempelvis sjukvård, äldreomsorg och arbete i butik. Här kan i varje fall Mona Sahlin medverka till en förbättring genom att försöka förmå den ideologiska dinosaurien Byggnads att avveckla de ackord på byggarbetsplatserna som gör att allt för många väljer snabba arbetscykler i stället för ergonomiskt korrekta, med onödigt slitage på kroppen som följd. Den skatterabatt till hyresbostäder som Mona Sahlin kallar investeringsstöd skulle inte behövas om inte regeringen valt att straffbeskatta boendet på samma sätt som energi, tobak, och alkohol. Här låter till och med regeringen marknadskrafterna råda. Eftersom alkohol och tobak kan köpas utanför landets gränser har skatterna på dessa varor hållits tillbaka. Å andra sidan är boendet en säker inkomstkälla eftersom ingen kan flytta sin bostad till annat land. En viktig grundsten i bostadsbyggandets kollaps lades i slutet av 1980-talet när regeringen tillsatte två utredningar som skulle studera effekterna av att beskatta boendet som kapital respektive konsumtion. Regeringen blev så till sig att den valde båda. Följden blev, enligt Sveriges Byggindustrier, att mer än 60 procent av det lägenhetsinnehavaren betalar i hyra utgörs av skatter och avgifter. Sänk skatten så slipper vi den eländiga skatterabatten, där villkoren dessutom ständigt förändras och förhindrar ett stabilt, långsiktigt agerande. Nästa problem är att regeringen lyft bort hyresboendet ur marknadsekonomin. Bruksvärdeshyran är ytterligare ett gigantiskt hinder mot ökat byggande. I många år tvingade regeringen, ofta ekonomiskt svaga, hushåll i våra förorter att subventionera mer centralt belägna, nybyggda bostäder. När fastighetsbolagen äntligen vågade säga ifrån och projekten måste bära sig själv fanns ingen ekonomi i satsningarna. För en del bolag blev lösningen försäljning. Nu är tyvärr regeringen inte intresserad av lösningar, bara av ekonomiskt vansinniga tvångsåtgärder. Nåja. Besvikelser går över och nu väntar en förhoppningsfull avstressande och upplyftande sommar där vi kan ladda batterierna på nytt och komma väl rustade till höstens utmaningar. Nästa Entreprenad kommer ut 17 augusti. Till dess önskar vi läsare, annon- sörer och andra samarbetspartners en riktig härlig sommar.

MORGAN ANDERSSON

morgan.andersson@allerbusiness.se