Det råder bostadsbrist i 119 av Sveriges kommuner. Trots detta räknar Boverket med en viss avmattning i bostadsbyggandet efter några års uppgång. Vi ser en mättnad trots högt efterfrågetryck och stark ekonomisk tillväxt. Bostadsbyggandet påverkas bland annat av en fortsatt osäkerhet om den långsiktiga utformningen av bostadsfinansieringen. Det är allt för stor kortsiktighet i bostadspolitiken såväl i kommunerna som från statens sida. En annan begränsning är att branschen ligger nära kapacitetstaket, säger Martin Hedenmo, chef för Boverkets analysenhet. Boverkets prognos är att 37 000 nya bostäder påbörjas i år. Det fördelas på 34 500 genom nybyggnad och 2 500 genom ombyggnad av lokaler och vindar. För 2007 är bedömningen att det börjar byggas lika många nya bostäder, men att ombyggnaden minskar till ungefär 2 000. Vår bedömning är att bostadsbyggandet planar ut i många större kommuner. Däremot kan framför allt byggandet av småhus komma att öka i medelstora och mindre kommuner. Det har tillkommit flera små kommuner spridda i landet som nu rapporterar brist på bostäder, säger Christina Johannesson på analysenheten. Den allmänna bilden har länge varit att det huvudsakligen är i storstadsområdena som bostadsbyggandet är som mest intensivt. Boverket konstaterar dock att bostadsbyggandet ökat kraftigt i andra delar av landet. Förra året stod exempelvis kommuner med färre än 75 000 invånare för drygt hälften av den totala ökningen av nybyggnad i flerbostadshus och nästan hälften av ökningen i småhus. Det är dock stora skillnader mellan olika kommuner och till och med inom kommunerna kan förutsättningarna vara helt annorlunda. 119 kommuner rapporterar bostadsbrist, 74 har överskott på bostäder och resten anser sig vara i balans. Det betyder ändå att 60 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner med bostadsbrist. Den andra ytterligheten är de cirka 50 kommuner som allvarligt funderar på att riva tillsammans ungefär 2 800 lägenheter under åren 2006-2007. Enligt Boverket har flertalet av dessa kommuner redan rivit bostäder under de senaste sex åren. Även de kommuner som vill bygga nytt kan dock stöta på svårigheter på vägen. Det är inte bara att sätta spaden i jorden. Åtskilliga kommuner vill bygga mer än vad som kommer att ske. Av dessa kommuner anger 62 procent att bristen på mark i attraktiva lägen är den största stötestenen. Andra besvärande faktorer är överklagande av detaljplaner (46 procent) och bristande planberedskap (35 procent). Sex procent anger brist på arbetskraft som hinder, men här konstaterar alltså Boverket att det i vart fall i Stockholmsregionen kommer signaler om att det börjar bli ont om både arbetskraft och insatsvaror. Det kan dessutom få till följd en oönskad stigande prisspiral. Delvis skulle ryckigheten i byggandet kunna undvikas med en mer långsiktig bostadsfinansiering. Oklarheten inför framtiden medför med stor säkerhet att en del hyresrättsprojekt forcerats fram för att byggherren ska kunna utnyttja de nuvarande investeringsstöden. Med tydligare besked om framtiden skulle det kunna bli en jämnare utveckling av bostadsbyggandet. Enligt flertalet bedömare ligger fortfarande bostadsproduktionen på en alldeles för låg nivå. Bland annat hävdade statsminister Göran Persson nyligen att vi bör bygga runt 50 000 bostäder per år. Det är inte minst viktigt eftersom vi kan förvänta oss en rejäl puckel av unga hushåll som ska in på bostadsmarknaden de närmaste fem åren. Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin lovar i ett pressmeddelande att dagens stöd i form av räntebidrag och investeringsstöd ska fortsätta gälla tills regeringen utarbetat ett förslag till ett långsiktigt och stabilt system för bostadsfinansieringen. De närmare formerna för avvecklingen av räntebidragen utlovas till hösten 2007.

Morgan Andersson morgan.andersson@allerbusiness.se Till senaste nytt