Den som påbörjar sin lärlingsutbildning efter den första juni måste göra ett teoretiskt prov för att få ett yrkesbevis. Det nya yrkesutbildnings- avtalet innebär också att lärlingssystemet reformeras, så att lärlingar få mer betalt och en tryggare anställning. Syftet är att locka till branschen. Redan i slutet av 1990-taket kom arbetsgivarorganisationerna Maskinentreprenörerna (ME) och Sveriges Byggindustrier (BI) och fackförbunden Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Seko överens om att man borde ta fram ett nytt yrkesutbildningsavtal. Först nu har parterna kommit överens om hur avtalet ska se ut. Fortfarande är vissa delar under förhandling, men man har kommit överens om vissa huvuddrag, som kommer att börja gälla redan den första juni i år. Avtalet innebär bland annat att de som vill ha ett yrkesbevis måste genomgå ett teoretiskt prov. Tidigare har det räckt att komma upp i ett visst antal körda timmar för att få ett yrkesbevis. Frågan om att införa en yrkesexamen har diskuterats fram och tillbaka sedan 1997, säger Per Ek, tillträdande regionchef för ME Södra. En stötesten var hur man skulle ordna ett praktiskt prov. Till slut kom man fram till att det blir för dyrt att skaffa maskiner, lokaler, ordna resor etcetera åt 6 000-7 000 personer varje år. Lösningen blev att skippa det praktiska provet, och satsa på ett teoretiskt prov. Byggnadsindustrins yrkesnämnd, BYN, som består av parter både från arbetsgivarsidan och från den fackliga sidan, har därför fått i uppdrag att ta fram det teoretiska provet. BYN ska utarbeta provet, och det ska administreras av de 25 regionala yrkeskommittéerna (RYK), säger Per Ek. Det yrkesteoretiska provet ska göras efter det att man genomgått ett visst antal lärlingstimmar. Enligt avtalet skiljer man här på kraven beroende på om lärlingen är vuxen eller går i gymnasiet. Maskinförare kan tidigast göra provet efter 4 200 timmar (för gymnasiestudenter gäller 4 500 timmar). Provet ska "normalt" göras efter 4 200 timmar (4 800 timmar för gymnasiestudenter) och det får göras senast efter 5 000 timmar (5 100 timmar för gymnasiestudenter). Syftet med att införa ett teoretiskt prov är framförallt att höja statusen och säkra kvalitén på yrket. Vi vill bibehålla kompetensen i byggbranschen, säger Per Ek. En annan nyhet i yrkesutbildningsavtalet är reformeringen av lärlingssystemet. Undersökningar har visat att lärlingar ibland inte ser lärlingstiden som en utbildning, utan enbart som en anställning. Det har också varit si och så på en del arbetsplatser, där lärlingen bara kört på och fått räkna in antal timmar, men kanske bara arbetat med några få saker i stället för att lära sig allt som krävs för yrket. Enligt det nya avtalet ska varje arbetsplats utse en handledare och/eller en utbildningsansvarig. En utbildningsplan med tydliga mål ska också tas fram för varje lärling. Vi vill trycka på utbildningsmomentet, och förstärka handledarens och den utbildningsansvariges roller, säger Per Ek. Var sjätte månad ska lärlingen få ett slags kvartssamtal, där man stämmer av vad som skett och vad som bör ske under den kommande sexmånadersperioden. Då kan man se om man missat något. Lärlingar ska också få tillsvidareanställningar. Detta innebär att den som är klar med sin lärlingstid automatiskt ska få fortsatt anställning på arbetsplatsen. Han eller hon ska också få tillgodoräkna sig den tid de varit på arbetsplatsen, till exempel när det gäller uppsägning. Lärlingens skydd ska stärkas, och för att kunna ingå en annan slags anställning måste man komma överens med RYK, säger Per Ek. Även vuxenlärlingars anställningsskydd stärks. Det blir inte längre möjligt att provanställa vuxenlärlingar. Enligt det nya avtalet ska lärlingens ingångslön höjas, och en helt ny lönetrappa införs därför den 1 juni. För maskinförarlärlingar har ingångslönen höjts från 53 procent av lönen till 60 procent, och syftet är främst att locka fler ungdomar till yrket, säger Per Ek. Han uppger att ME ser det som en fördel att lärlingens roll stärks. Förutom att lönetrappan ändras kommer det inte att innebära några merkostnader för entreprenörerna, och fördelarna är att statusen höjs och att det blir lättare att rekrytera unga. Yrkesutbildningsavtalet är ännu inte helt färdigförhandlat och flera frågor återstår. ME är ändå relativt nöjda med avtalet, eftersom det inte är lika detaljreglerat som det gamla. Det är ett "gummibandsavtal", och därmed lite yvigt. Det innebär att det är flexibelt, och att BYN snabbt kan revidera vissa delar, om man ser att något inte fungerar, säger Per Ek. Yvigheten har också vissa nackdelar. Det åligger nu BYN att ta de nödvändiga besluten, så att de 25 RYK får den information och det material som behövs för att kunna genomföra de teoretiska proven. Även maskinentreprenörerna måste se till att skaffa sig den kunskap som krävs för att kunna ta emot lärlingar. ME kommer att hålla entreprenörerna kontinuerligt informerade om vad som händer, och även erbjuda en del utbildningar för handledare, säger Per Ek.

Ulrika Andersson ulrika@entreprenad.com

Till senaste nytt