Runt en miljard kronor satsas för at förvandla Brommas ursprungliga hangarområde till en av norra Europas största och modernaste handelsplatser. Projektet är i full gång med pål- och gräventreprenörer arbetandet sida vid sida med rivningsföretag och husbyggare. "Sveriges port mot världen". Så kallades Bromma flygplats vid invigningen 1936. I flera avseenden var det nya kommunikationscentret långt framme i utvecklingen. Bromma var Europas första flygplats med ett komplett asfalterat bansystem. Här fanns också vid 1940-talets slut Europas största hangarbyggnader. En av arkitekterna var postfunktionalisten Paul Hedqvist som också ritat bland annat monumentala Stockholmssilhuetter som DN-skrapan och Västerbron. Brommas storhetstid varade fram till 1960-talets första självande dagar då den nya storflygplatsen Arlanda såg dagens ljus. Därmed förändrades praktiskt taget över en natt förutsättningarna för Bromma-flyget. Bland annat blev tre stora hangarbyggnader på en väl avgränsad yta överflödiga. Redan 1962 togs de första tydliga stegen mot en ny inriktning mot handel i och med att den nyaste och största hangaren började användas av NK som storlager. Efter hand har kopplingen till flyget försvunnit även från de två övriga hangarerna liksom från ytterligare ett flertal byggnader. Bland annat från det som tidigare var huvudkontoret för SAS, en byggnad som stått tom sedan 1995. Nu finns dock planer att i huset etablera en mix av handel, kontor, hotell och eventuellt även ett fitness centrum. Från 1980-talet har området huvudsakligen använts för handel och då primärt handel i KF-ägda stormarknader. I dag besöks handelsplatsen, enligt KF Fastigheter, av ungefär fem miljoner kunder som sätter sprätt på i runda slängar 1,4 miljarder kronor per år. Men förutsättningarna är betydligt bättre än så. KF Fastigheter bedömer att det finns ungefär 360 000 människor inom ett upptagningsområde på cirka sex kilometer. Den årliga köpstyrkan bedöms ligga kring 14 miljarder kronor. Med tuffa konkurrerande centra som Vällingby, Solna och Kista krävs dock krafttag för att hålla ställningarna, eller till och med att ta för sig större marknadsandelar. I ett långsiktigt strategiskt val förvärvades området av KF Fastigheter 1999. Målet var att skapa Bromma Center, en mångfacetterad handelsplats fylld med en kombination av volymhandel, stormarknad och fackhandel. Genom att lyfta fram de byggnadsminnesmärkta före detta hangarerna och synliggöra och om möjligt förstärka deras kulturhistoriska värden är avsikten att skapa en mer homogen och mer sammanhållen handelsplats med tydlig profil. Med hjälp av bland andra Rotstein Arkitekter inleddes detaljplanearbetet 2000. Efter fyra-fem år trädde detaljplanen i laga kraft för större delen av området 2004. En del har lyfts ut och där är förhoppningen att få klartecken inom ett år. Vi satsar runt 400 miljoner kronor i etapp ett fram till och med 2007. Enligt planerna startar vi etapp två under 2007 och ska vara klar med den 2009. Totalt kan det handla om cirka en miljard kronor innan vi är färdiga, säger Leif Hultqvist, ansvarig för avdelning byggprojekt inom KF Fastigheter.Redan i dag ligger området väl till kommunikationsmässigt. Avståndet från flygterminalen på Bromma är inte längre än ett par finska spjutkast. Det finns tre infarter för bilister samt busshållplatser för lokaltrafiken. Det riktiga klippet kan dock komma en bit in på 2010-talet. Som det ser ut i dag kommer nämligen snabbspårvägens förlängning från Alvik, via Bromma flygplats till Kista att dras förbi området, med en terminal i direkt anslutning till handelsplatsen. Ironiskt nog kommer den nya spårvägsterminalen att hamna precis där områdets kanske mest välbehållna byggnad i dag är belägen. Då återstår inget annat än rivning. Den stora utmaningen för byggarna är inte så mycket själva uppryckningen av befintliga byggnader och tillskapandet av de nya utan att hantera marken. I princip består den av 1,5 meter fyllning som ligger på tio meter blålera. Allt rör sig, allt är pålat och det krävs mycket spontning. Till och med ledningsnätet måste pålas och det åligger projektet att ta hand om ledningsförsörjningen för hela området. Områdets inre del används huvudsakligen till parkering med plats för 1 650 bilar. Likaväl som hangarerna är byggnadsminnesförklarade finns krav på att området i mitten ska förbli öppet. Här märks tydligt att underlaget kunde vara bättre. Sättningar skapar en uppsjö av ojämnheter i marken, men har också resulterat i stora sprickor i hangarernas fasader. Det betyder också att grundförstärkningen nära hangarerna görs med borrade i stället för slagna pålar. Marken är delvis lätt förorenad. Bland annat har det funnits en bensinstation på området. Det krävs bland annat 500 meter renings- och fördröjningsdiken för att ta hand om dagvattnet. Det leds till en stenkista innan det hamnar i kommunens dagvattennät och vidare till en närbelägen sjö, berättar byggprojektledaren Torbjörn Zettergren. Det betyder också att föroreningsgraden måste bestämmas innan markarbeten kan genomföras. En variant är att lägga upp högar och ta prover. Om medelvärdet på föroreningarna överskrider det tillåtna gränsvärdet går materialet till deponi. Ett alternativ är att göra provgropar, men på grund av det instabila underlaget krävs då att groparna spontas genom leran ner till friktionsmaterial tio meter längre ner. Projektledningen har valt att dela upp arbetet i ett flertal olika entreprenader. Just nu bygger exempelvis Fastek en så kallad släntbyggnad på totalentreprenad. Grävbolaget jobbar med en stor dagvattenledning. Vid Entreprenads besök fanns även Pålplintar på plats för pålningsarbeten och Järfälla Rivexpress för rivningsarbeten i en av hangarerna. Arbetet är fullt av överraskningar och en antikvariskt sakkunnig finns med genom hela projektet. Samtidigt bedrivs såväl projektering som utvärdering parallellt. Det gör att arbetet hela tiden kan anpassas till de absolut senaste förutsättningarna. Oavsett om det handlar om att sänka en underjordisk vattenledning därför att en gata måste sänkas, eller för att en kontorsbyggnad som skulle rivas visade sig vara integrerad i en av de hangarer som måste bevaras. Stickprovskontroller av maskiner och rivtransporter är också viktiga för att se att våra entreprenörer lever upp till miljökraven, säger Torbjörn Zettergren. Men till syvende och sidst gäller det att leva upp till kraven från en kräsen kundkrets. 2007 ska två av hangarerna vara ombyggda och två nya butiksbyggnader uppförda. Senast 2009 ska den tredje hangaren stå klar. I bästa fall 2012 ska spårvägen med sina terminaler stå klara. Men till dess kommer shoppingen att ske ackompanjerad av kraftfulla entreprenadmaskiner. "Porten mot världen" ska bli porten mot framtidens shopping.

Klas Ringdahl klas.ringdahl@entreprenad.com Till senaste nytt