Som Leveranstidningen Entreprenad skrev i förra numret är nya miljökrav att vänta i sommar om inget oväntat inträffar. Fortfarande saknas Banverket som räknar med att kunna ansluta sig senare. Det skulle innebära ett enda dokument i samband med offentliga upphandlingar en klar förbättring för Sveriges entreprenörer. En fullständig överenskommelse mellan storstadskommunerna och Vägverket har inte kunnat åstadkommas men en sådan är inte heller önskvärd enligt parterna själva. Miljösituationen skiljer sig påtagligt mellan storstäderna och landet som helhet och att ställa identiska krav överallt skulle inte vara kostnadseffektivt. Beroende på var i landet arbetet utförs ställs olika krav. I storstads- områden där människor bor och arbetar samt områden där miljökvalitets- normerna (MKN) riskerar att överskridas ställs mer långtgående miljökrav än i övriga landet. Därför finns miljökraven på två olika nivåer; "grundkrav" och "grundkrav med särskilda stadskrav". Miljökraven kan även kompletteras med tilläggskrav som förväntas bli vanligt förekommande. Dessa är utformade som en checklista som i sin tur kryssas i av projektledaren. Vägverket kommer att informera sina projektledare om de nya rutinerna. Att detta skulle innebära mer godtyckliga miljökrav håller inte Vägverkets Carl-Henrik Ulegård med om. Vi kommer att se till att vi har en samsyn bland dem som är ansvariga projektledare. Jag skulle bli förvånad om man inte kryssar för kravet på miljöanpassad hydraulvätska vid arbete i våtmarker och vattendrag. Om jag vore maskinägare skulle jag ta det i beaktande, det finns många vattendrag i Sverige. Tidigare hade vi inget krav på hydrauloljor men om projektledaren kryssar för alternativet nu är det inget att be för, säger han. För städernas upphandlingar är miljöanpassad hydraulvätska det enda alternativet. I de fall hydraulvätskan inte uppfyller maskin- tillverkarens tekniska krav kan annan hydraulvätska användas med vissa redovisningskrav. Nytt är också den energiförbrukningsplan som skall presenteras för beställaren innan uppdraget startar och som ska se till att förbrukningen är optimerad och hålls på en låg nivå. Fordon- och maskinförarens kunskaper gällande sparsam körning ska redovisas. Målet är att minst hälften av Sveriges fordons- och maskinförare ska ha genomgått utbildning i sparsam körning innan 2007 och samtliga från och med 2008. Lars Rönström, ansvarig för teknik, utbildning, och arbetsmiljö på ME, tror det blir svårt. För våra medlemmar är det positivt att man nu likriktar utbildningskraven. Maskinsidan är positiv till Ecodriving men inte riktigt redo som det ser ut i dag och det blir ett bekymmer att hinna till 2007. Lars Rönström tycker att det är synd att inte Banverket kunde vara med från början och hade gärna sett nya miljökrav utan bonussystem. Vi har gått ut till våra medlemmar med budskap om gemensamma miljökrav vilket nu inte blev av. Det har varit år av förvirring och olika budskap och som maskinägare störs man av att inte veta när man ska investera i en ny maskin. Man har ruckat på investeringsviljan när budskapen blev som höstlöv de for bara omkring. Om nu bonussystemet nödvändigtvis ska vara kvar är det också viktigt att bonuspengarna verkligen tillfaller maskinägaren. De har en förmåga att stanna hos generalentreprenören. Bonusen i sig har misshandlats så mycket regionalt att den har överlevt sig själv. Det är bättre att köpa in de tjänster och maskiner man vill ha från början. Välskötta maskiner med genomförd dokumentation borde också bli värderade på ett bättre sätt än i dag. Vi är inte sams om allt men både Vägverket och kommunerna är öppna och lyssnar. Jag hoppas på ett tillförlitligt system, det saknas i dag, säger Lars Rönström.När det gäller bonus och prisavdrag skiljer sig stadskraven från Vägverkets krav i de nya miljökraven (se tabell). Till skillnad från stadskraven används bonus och prisavdrag vid alla Vägverkets upphandlingar. Om det framgår i förfrågningsunderlaget kan även storstäderna använda sig av denna modell men i vanliga fall gäller "stadskrav för dieselmotordrivna arbetsmaskiner" (se tabell). Den stora skillnaden i Vägverkets nya bonussystem är att man frångått de tidigare klasserna röd, grön och gul. I grundmodellen utgår ingen bonus alls medan avdrag sker för oklassade maskiner. Jämfört med det gamla systemet kan man konstatera att maskiner i "miljöklass 1" nu slipper avdrag och maskiner i "miljöklass 2" blir av med sin bonus. Branschen har varit oroad för att gamla fordon och maskiner som sålts utomlands kommer tillbaka. Med de nya bonussystemen ser vi till att entreprenörerna inte blir utkonkurrerade av sina gamla maskiner, säger Carl-Henrik Ulegård. För områden där "miljökvalitetsnormen för luft hotas" finns en annan modell där partikelfilter och de absolut senaste miljöstegen främjas. En maskin äldre än tolv år som tidigare fick 35 kronor i avdrag får nu 120 kronor i avdrag enligt denna tabell. Står den ute på landsbygden var avdraget tidigare 35 kronor men nu endast 20 kronor enligt grund- modellen. Med andra ord får en smutsig maskin som står i en grusgrop på landsbygden mindre avdrag med de nya miljökraven. Däremot kostar avdraget, om den står i bebyggt område, fyra gånger mer. Hur det blir med uppföljningen av de nya kraven återstår att se. Var och en av Vägverkets sju regioner ska se till att miljökraven efterlevs för deras del. Min önskedröm vore att branschen löser detta själva, precis som att däck med HA-oljor är på väg att försvinna från marknaden hoppas jag att problemet med hydrauloljorna även försvinner. Jag är övertygad om att branschen har kunskap att lösa problemet, säger Carl-Henrik Ulegård. De nya miljökraven beräknas börja gälla första juli utan några retroaktiva krav. De krav som gällde när pågående entreprenad tecknades gäller avtalstiden ut.

Klas Ringdahl klas.ringdahl@entreprenad.com

Till senaste nytt