Stockholms VA-nät har en medelålder på 50 år och den äldsta ledningen är hela 145 år. Förnyelse är alltså ett aktuellt problem. Det är dock både dyrt och krångligt att gräva i stan, och Stockholm Vatten satsar därför på schaktfria lösningar och noggrann kontroll. Vattenledningarna började dras i huvudstaden på 1860-talet. Tiotalet år senare kom avloppsledningarna, när man insåg att det inte fungerade att bara släppa ut spillvattnet i rännstenen. Men reningsverken kom inte förrän på 1930-talet, vilket bland annat ledde till att det inte gick att bada i Mälaren mellan 1940 och 1970, säger Lennart Berglund, avdelningsdirektör på Stockholm Vattens avdelning för Ledningsnät. VA-nätet i huvudstaden är alltså ett av landets äldsta. Det totala ledningsnätet är 520 mil långt (220 mil vattenledningar och 300 mil avloppsledningar), och beräknas ha ett nyanskaffningsvärde på 35-40 miljarder. Ledningarna är i snitt ungefär 50 år gamla, och på en tvärgata till Kungsgatan finns till och med en ledning byggd 1861, som fortfarande fungerar finfint. Vi byter inte ut den så länge den fungerar, säger Lennart Berglund. Stockholm Vatten räknar med att ledningarna har livslängd på i genomsnitt 75 år. Men, ledningarnas ålder är egentligen inte avgörande hur länge de förväntas leva. I Stockholm har man rätt besvärliga markförhållanden. Det är mycket kuperat, med berg, lera och morän, och när det är till exempel lera så rör sig marken, vilket leder till sättningar. Lennart Berglund hävdar dock att man kan kompensera nästan fullt ut för dåliga markförhållanden. Gör man på rätt sätt kan de hålla nästan lika länge som om ledningen lagts i mycket bättre mark. Man ska välja rätt material och rätt metod. Ytterligare en komplicerande faktor i storstan, är att det är sprängfullt med ledningar i marken. Det blir därmed mycket komplicerat att gräva. Vi måste söka en mängd tillstånd innan vi får börja gräva, och vi får inte stänga av större gator för att vi ska gräva. Dessutom är det dyrare för entreprenörerna att arbeta i Stockholm säger Lennart Berglund. Trängseln gör att man helst inte gräver alls. Schaktbegränsade metoder är ofta billigare, och ofta också den enda möjliga lösningen, säger Lennart Berglund. När man väl gör en insats är kraven mycket höga. När ett rör byts ut i Stockholm lägger man alltid ner ett nytt rör av hög kvalitet. Materialkostnaden för själva röret är i Stockholm förhållandevis låg i förhållande till kostnaden för att gräva, säger Lennart Berglund. Stockholm Vatten har mål för hur mycket stopp och läckor man får ha innan en ledning måste bytas ut. Vi har en utredningsenhet som jobbar med långsiktig planering. Driftstörningar läggs i ett geografiskt informationssystem, där allt som är kopplat till ledningarna finns. Vid upprepade läckage byter vi hela sträckan, säger Lennart Berglund. I dag lägger Stockholm Vatten om eller renoverar ungefär fyra mil ledning per år, det vill säga ungefär 0,8 procent av beståndet. Man nyanlägger också cirka två mil om året. Vi har skruvat upp takten lite, 1994 lade vi 150 miljoner kronor på åtgärder på ledningsnätet, nu är det 450 miljoner kronor. Lennart Berglund förklarar att åsikterna om i vilken takt man måste förnya ledningsnätet ofta går isär. En del tror att ledningarna håller i 100 år, andra att de håller i 200 år, och förnyelsetakten är naturligtvis beroende av hur länge de håller. Lennart Berglund anser att förnyelsen ska fortsätta växa gradvis. Vi ska snart göra en ny tioårsplan för förnyelsen, och jag krigar för en kontinuerlig ökning. 1994 utförde Stockholm Vatten 80 procent av entreprenaderna själva, med egen personal. Sedan krymptes personalstyrkan och nu utförs 85 procent av anläggningsjobben av inhyrda entreprenörer. Men de akuta reparationerna gör vi själva. Det är bara de planerade arbetena som vi anlitar extern hjälp för, säger Lennart Berglund. Totalt utförs cirka 250 jobb per år och Stockholm Vatten har fem egna byggledare, som kontrollerar och övervakar entreprenörernas arbete. Vi måste kontrollera arbetet medan det utförs, eftersom det inte syns när allt är igenskottat. Stockholm Vatten använder framförallt generalentreprenader, där de själva sköter projektering, riskanalyser och tekniska beskrivningar, och bara lejer bort själva grävjobbet. Vi har testat totalentreprenad, men det blev katastrof, säger Lennart Berglund. Stockholm Vatten har också tagit fram en egen sträng Mark-AMA som entreprenörerna ska följa. Där reglerar vi i detalj hur materialets kvalitet ska vara, och talar om hur de ska grundlägga, packa, efterfylla med mera. Vi vill ha en hög kvalitet eftersom det kostar så mycket att gräva upp marken, och har förbjudit sånt vi inte tycker är bra. 70 procent av entreprenadjobben handlas upp på sedvanligt sätt, men Stockholm Vatten har också ett ramavtal med två entreprenörer, som får rycka ut och utföra mindre jobb enligt en a'-prislista. 30 procent av entreprenaderna "ropar vi av" när vi är i tidsnöd eller när jobben är väldigt små. Det kostar för mycket att göra vanliga upphandlingar för så små jobb.

Ulrika Andersson ulrika@entreprenad.com

Till senaste nytt