Den svenska ekonomin är mycket stark med god tillväxt samtidigt som arbetslösheten minskar, säger regeringen. Vi kan räkna med en fortsatt uppgång i byggandet, och då i synnerhet i anläggningsbyggandet, säger branschorganisationen Sveriges Byggindustrier. Vi fylls av ljusa bilder om den värld vi lever i och den närmaste framtiden. Då borde allt vara frid och fröjd. Men på något sätt känns det som om bilden borde nyanseras en del. Om ekonomin nu är så stark, hur kommer det sig då att det kommer in en allt stridare ström av varningsrapporter om att tjälskador kommer att ställa till stora problem för trafikanterna, framför allt i skogslänen där bilen är det viktigaste transportmedlet? Hur kommer det sig att väginvesteringar skjutits på framtiden för att stora delar av de få resurser som finns måste användas till underhåll av vägar som är i allt för dåligt skick? Listan kan göras betydligt längre. Det kommer jubelrop om det omfattande bostadsbyggandet samtidigt som byggandet fortfarande är på så låg nivå att den egentliga bostadsbristen snarare ökar än minskar. Möjligen borde det kanske också ringa en varningsklocka för att den tillverkande industrin tycks vara inne i en strukturomvandling som bland annat medför att en ökad del av tillverkningen placeras i andra länder än Sverige. Mycket tyder på att vi har betydligt större problem i Sverige än vad i synnerhet regeringspartiet vill kännas vid när vi nu närmar oss valtider. Men för den som vågar lyfta blicken tycks det finnas, för oss, okonventionella lösningar som används flitigt i andra delar av världen. I själva verket behöver vi inte gå så långt för att hitta smarta lösningar. Här intill kan vi läsa om en upphandlingsform - med framgång testad i Danmark där entreprenören under lång tid tar ansvar för att upprätthålla en överenskommen standard på det lokala gatunätet. För kommunen betyder det att den årliga kostnaden blir fast, den blir förutsägbar och därmed lätt att budgetera. Framför allt betyder det att de akuta åtgärder som behöver göras inte belastar kommunens budget omedelbart utan kan skjutas något på framtiden. Den som tar den ekonomiska "smällen" är entreprenören som finansierar åtgärderna och i gengäld kan plocka in dessa kostnader under en längre period. En vinst är att arbetet kan planeras liksom personalbehovet och intäkterna under lång tid i förväg, vilket också bidrar till tryggad sysselsättning för de anställda. För kommuninvånarna är följden bättre kvalitet på gatunätet, med mindre störningar som följd. Ytterligare ett exempel hämtas från Storbritannien där bland annat fångvård, utbildning och sjukvård till stora delar finansieras med hjälp av näringslivet. Närmast på tur står ett gigantiskt sjukhusprojekt där bland annat ett svenskt byggföretag bidrar med 650 miljoner kronor, men kan räkna in kommande bygguppdrag för 13,6 miljarder kronor de kommande åren. Att projektet ger sysselsättning och stora skatteintäkter under tiden är synnerligen positivt. Den stora vinsten är ändå att satsningen bidrar till ett rejält lyft för sjukvården och det är något som vi också så väl behöver i Sverige. Vi behöver också en regering som är beredd att acceptera nya idéer. Men framför allt behöver vi en regering som är beredd att överge de gamla. Det finns utrymme för både bättre sjukvård och bättre kommunikationer. Det är när man skapar ett onödigt motsatsförhållande som problemen uppstår.

MORGAN ANDERSSON

morgan.andersson@allerbusiness.se