Vi blir då och då på olika sätt påminda om betydelsen av väl fungerande kommunikationer. I det avseendet har internet inneburit en närmast total revolution av informationsflödet. Det är dock ingen tvekan om att internet har stora begränsningar. Vare sig pappersmassa, bilar eller människor kan omvändas till ettor och nollor och på nolltid transporteras via cyberspace. Vi är fortfarande i stort, mycket stort behov av bland annat landbaserade transporter via gator, vägar och järnväg. Om vi bara ser till belastningen på gator och vägar är bedömningen från Statens Institut för Kommunikationsanalys (Sika) att personbilstrafiken kommer att öka med cirka 30 procent under perioden 1997 till 2010. För lastbilstrafiken beräknas ökningen till närmare 40 procent. I synnerhet Vägverket för här en till synes fruktlös kamp mot regeringen om att få tillräckliga medel för såväl nödvändiga nyinvesteringar som det drift och underhåll som ska hålla våra vägar i ett skick som hårt skattebelastade trafikanter har rätt att kräva. Enligt Vägverket har anslagen under senare år konsekvent underskridit det som behövs för att klara de nivåer som slagits fast i gällande planer. Situationen förvärras ytterligare av att kostnaderna stigit betydligt mer än inflationen. Situationen är allvarlig på såväl glesbygdsvägar och högtrafikerade vägar som i tätorter där bristerna försvårar framkomligheten och ökar miljöbelastningen. Lösningarna är dock inte långt borta bara viljan finns. Generaldirektör Ingemar Skogö har åter lyft fram förslaget om att se på de möjligheter som finns till alternativ finansiering. Arlandabanan och Öresunds- förbindelsen är ett par lyckade exempel, men i ett internationellt perspektiv finns betydligt fler. Inte minst i Storbritannien har en kraftig utbyggnad av exempelvis sjukvården möjliggjorts tack vare att en investering kunnat göras utan att ha full täckning i statsfinanserna. Ett aktuellt svenskt exempel är upprustningen av Nynäsbanan som under flera år varit en aldrig sinande källa till irritation och hopplöshet för de resenärer som tvingats ägna timme efter timme i väntan på en trafik som varit allt annat än tillförlitlig. Enligt nuvarande planer inleds den stora uppgraderingen bland annat till dubbelspår mellan Västerhaninge och Nynäshamn år 2010. För att tidigarelägga den nödvändiga satsningen erbjuder nu landstinget i Stockholms län ett räntefritt lån på en kvarts miljard kronor. Nu är det i och för sig inte landstingets uppgift att agera finansierings- institut. Det finns andra som kan göra det bättre. Agerandet visar dock att det finns beslutsfattare som inte bara tar ansvar för de människor som bor och vistas inom de egna domänerna, utan som också är beredd att hitta alternativa lösningar. Lars Jagrén, chefekonom på Sveriges Byggindustrier, betonar ofta betydelsen av en väl fungerande infrastruktur. Bland annat stöder han sig på undersökningar som visar att infrastrukturinvesteringar leder till förbättrad produktivitet, lägre kostnader, bättre fungerande arbetsmarknad, förbättrad konkurrenskraft och därmed högre tillväxt. Om man lägger till att varje miljard som satsas på vägprojekt i snitt ger tillbaka 340 miljoner kronor per år tack vare större intäkter via bättre fungerande marknader och genom att inköp kan ske effektivare är det desto märkligare att regeringen så hårdnackat vägrar se utanför de egna skygglapparna. Uppgifter kan alltid ifrågasättas, men när de bara avfärdas är det illa. Vi kan lätt förlåta ett barn som är rädd för mörkret, men det är tragiskt när en hel regering skräms av ljuset.

MORGAN ANDERSSON

morgan.andersson@allerbusiness.se