23948sdkhjf

Plastig inredning men bra komfort

Lite långsam men ändå klart godkänd. Opel Movanos automatlåda är lite krånglig att lära sig, men passar ypperligt till den fyrcylindriga turbodieseln och ger en komforthöjning att glädjas åt. Automatlådor i lätta transportbilar börjar bli allt vanligare. Det innebär avgjort en tydlig komforthöjning för föraren. Den teknik som tidigare varit förunnad personbilar med automatlådor som också kan manövreras manuellt finns nu också att tillgå för alla de som kör i jobbet. Tekniken skiljer mellan olika fabrikat. Volkswagens DSG-låda till lilla Caddy är det bästa man kan köpa i dag. Opel Movano kan utrustas med en sexstegad automat som också kan köras manuellt. Den här lådan är lite långsam i växlingarna, men ändå klart godkänd. Komforthöjningen är det som man mest gläds åt. Denna automatlåda passar ypperligt till den fyrcylindriga turbodieseln. Dock krävs en viss inlärningsperiod. Växlingsspaken är inte lika tydlig i sitt manövreringsschema som i vanliga personbilar. Man måste tala om vilken funktion man ska använda: manuellt eller automat. Vid automatisk växling för man spaken uppåt för att lägga i steg ett. Sedan sköter sig automaten själv. För att växla mellan manuell och automat viker man spaken åt vänster. Backen läggs i genom att föraren viker spaken åt höger och för den nedåt. För att växla från autoläge till manuell viks spaken åt vänster och sedan för man spaken uppåt eller nedåt beroende på vilken växel man vill köra på. För att återgå till auto viks spaken åt vänster en gång till. Lite krångligare alltså. Men man lär sig snart. Opel Movano kan fås med tre olika dieslar. Två med en volym på 2,5 liter. Den minsta utvecklar 73 kW (99 hk). Max vridmoment är 260 Nm. Den starkare varianten har 84 kW (115 hk). Max vridmoment 290 Nm. Dessutom finns en starkare, 3,0 liters turbodiesel på 100 kW (136 hk). Max vridmoment 320 Nm. Samtliga förstås med turbo och common rail-teknik. Automatlådan, som hos Opel kallas Tecshift, kan fås till de två modellerna med 2,5 liters motor. Lådan är sexstegad. Rent generellt gäller att välja den starkare motorvarianten. Den ger en högre körbarhet. Vi körde varianten med 115 hk motorn. Bilen var olastad. Bilen är mycket lättkörd med automatlåda. Det var inga svårigheter alls att hänga med i körrytmen eller att göra omkörningar. Vid kallstarter noterade vi att värmen kom rätt snabbt. Men det krävs att man ställer in den rätt före kallstart. Så man får maximal värmekapacitet. I förarstolen uppskattar man de stora backspeglarna samt den lilla finessen med att vindrutespolningen sitter i vindrutetorkarna. Det gör att man lättare kan dosera mängden spolarvätska. En annan pluspunkt är att dieseltanken rymmer 100 liter. Nackdelar för föraren är att ljuset kunde vara bättre. För långkörare och de som kör sena kvällar och tidiga morgnar krävs extra ljus. Inredningen är lite väl plastig. Bra för ett yrkesfordon i och med att förarutrymmet är lättstädat. Men den billiga plasten för också oväsen när man kör på dåligt underhållen väg. Den stereo som satt i bilen var rent dålig. Kanske mest beroende på att vägljudet kom in så kraftigt i normal landsvägsfart. Åtkomligheten för att lasta från sidan och bakifrån är klart godkänd. Det låga insteget kommer att uppskattas av många. Opel Movano finns i fyra olika karosstyper med olika lastkapaciteter, från 1 551 kg till 1 621 kg och med fyra olika lastvolymer. Den minsta på 10,8 kubikmeter och den största på 13,9 kubikmeter. Max totalvikt är 3,5 ton och bilen finns med två takhöjder och två hjulbaser. Dessutom finns det att välja rent chassi med enkel- eller dubbelhytt. Valmöjligheterna är således många. Ett extraplus gör vi för det långa serviceintervallet på 40 000 km/ två år. Men det kräver förstås att föraren håller god koll på viktiga servicepunkter och daglig tillsyn.


Göran Bergstrand goran@entreprenad.com


Till senaste nytt

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.064