Ett färdigt åtgärdspaket presenterades på den nyligen avslutade Nordbyggmässan i Älvsjö. Svartarbete är en styggelse som skapar illojal konkurrens samtidigt som skyddet för såväl utförare som köpare är obefintligt. Därom är en enig byggbransch helt överens.

Motståndet mot svartarbete är hårt, men bransch- och arbetsgivareorganisationen Sveriges Byggindustrier konstaterar ändå att problemen snarare tycks öka än minska. Hittills har kampen mot svart arbetskraft främst bedrivits av enskilda aktörer, men nu har sju arbetsgivarorganisationer samlat sina resurser i "Byggbranschen i samverkan" för att gemensamt utarbeta förslag till lösningar.

Åtgärderna presenterades på Nordbygg och har helt olika karaktär beroende på om beställaren är privatperson eller företag. För privatpersoner är det stora problemet det orimligt höga skatteuttaget på tjänster, vilket gör att allt för många inte har råd att anlita en "vit" företagare. Valet står mellan att köpa svarta tjänster eller att inte få något gjort över huvud taget.

- Här har tidigare försök med de så kallade rot-avdragen visat sig vara synnerligen lyckosamma för såväl den enskilde individen som för samhället i stort. Den enskilde individen har fått utökade möjligheter att vårda det kapital som satsats i exempelvis en villa eller bostadsrätt. Samtidigt har det skapats sysselsättning, vilket både hållit nere arbetslösheten och resulterat i ökade skatteintäkter. Under de tre perioder vi haft med rot-avdrag sedan 1993 har svarta arbeten för ungefär två miljarder kronor per år omvandlats till vita. Samtidigt har statens sammanlagda skatteintäkter under de tre perioderna uppgått till ungefär 15,8 miljarder kronor i form av moms på arbete och material samt arbetsgivaravgifter. Skattereduktionen har under samma period stannat på 4,6 miljarder kronor. Vinsten för staten har alltså varit 11,2 miljarder kronor, säger Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier som är projektansvarig för "Byggbranschen i samverkan".

Byggnads ordförande Hans Tilly stöder också tanken på ett rot-avdrag som han anser värdefullt både för att skapa sysselsättning och inte minst för att skapa ordning och reda på byggarbetsplatserna. Detta har också framförts till finansminstern som dock inte delar den uppfattningen.

- Pär Nuder hävdar att det inte finns något behov av rot-avdrag eftersom familjerna har råd att betala tjänsterna genom den egna plånboken, säger Hans Tilly.

Bilden inom Byggnads är delvis kluven. Finansministerns inställning delas exempelvis av Thomas Gustavsson, andre ordförande i Byggnads, som inte ser det höga skatteuttaget på tjänster som ett problem utan anser att den enskilde individen ska klara kostnaderna ändå. Hans Tillys analys för att komma till rätta med svartarbetet är dock glasklar.

- Det är dags för oss att ändra attityd, säger Byggnads ordförande.

Så långt som att utesluta medlemmar som jobbar svart vill dock inte Hans Tilly gå. Dessutom menar han att det är skillnad på svartjobb och svartjobb.

- Det vi vill komma åt är den organiserade brottsligheten. Att någon hjälper sin bror med ett mindre jobb är inget problem, anser Hans Tilly.

Problemet beskrivs rätt väl av Jens Hoffmann, vd för Stockholmsföretaget Dipart som till stor del arbetar med mindre rot-jobb. Dock inte längre med privatpersoner som beställare.

- Det finns en stark organiserad kriminalitet som är större än man kan tro. Vi upptäckte för något år sedan att vi ständigt var för dyra. Det var ingen som helst mening att lämna anbud när vissa företag var med och räknade på jobben. Tittade man på nivån på de vinnande anbuden så var det bara att konstatera att vi aldrig kunde komma så lågt så länge vi jobbar vitt, säger Jens Hoffmann.

- Utländsk konkurrens är inget problem. Jag kan konkurrera med företag som ger sina anställda 50 kronor lägre timlön. Men jag kan inte konkurrera med företag som betalar sina anställda 40 kronor timmen och struntar i att betala sociala avgifter. Då får jag problem.

Efter lång tid med återkommande problem tröttnade Jens Hoffmann, inte minst på den flathet som såväl fack som arbetsgivare visade.

- 2004 var måttet rågat så vi krävde en "svartjobbskommission". Sedan dess har det blivit bättre, men vi vill nå ännu längre. För det krävs dock att beställaren tar ett större ansvar och skriver in vissa krav på skärpta rutiner i anbudshandlingarna.

Högt på önskelistan står att skatteverket får en kontrollfunktion och möjlighet att göra oannonserade besök på byggarbetsplatserna samt att entreprenörerna måste åta sig att införa legitimationsplikt och närvaroregistrering för samtliga som befinner sig på en byggarbetsplats. Närvaroförteckningen ska dessutom sparas och kunna visas upp vid eventuella granskningar inom två år efter avslutad entreprenad.

Lars Osihn, rikssamordnare för Skatteverkets projekt mot uthyrning av svart arbetskraft, är mycket positiv till åtgärdspaketet som kan vara till stor hjälp i det dagliga arbetet. Skatteverket har dessutom fått extra resurser för att bättre än i dag kunna ta upp kampen mot skattefusk.

- Av de 420 personer som nyanställts kommer motsvarande 120 helårsanställda jobba inom projektet mot uthyrning av svart arbetskraft. Det är en fem- eller sexdubbling jämfört med i dag. Projektet ska i första hand drivas under två år, säger Lars Osihn.

- I åtgärdsprogrammet finns också krav på skärpning av reglerna för F-skattesedel och en uppstramning av lagen om uthyrning av arbetskraft. Även det är bra åtgärder eftersom en stor andel av den svarta arbetskraften hämtas från bemanningsföretag. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi aldrig kan kontrollera bort svartarbete. Det krävs attitydförändringar, säger Lars Osihn som därmed knyter an till Hans Tillys uppfattning.

Dit kan branschen nå främst genom intensiv opinionsbildning. Nu finns ett färdigt åtgärdspaket som bara väntar på att sättas i drift. På Sveriges Byggindustrier hoppas man att medlemsföretagen ska ha accepterat det nya åtgärdspaketet fullt ut i höst. Samtidigt betonas att paketet som beskrivs som en entreprenörsförpliktelse är frivilligt. Inga sanktioner planeras för de företag som väljer att ställa sig utanför systemet. I stället är förhoppningen att företagen ska "tvingas in i fållan" av beställarna genom att dessa skriver in kraven i sina kontraktshandlingar. Där ska också tydligt framgå att kraven ska följa med i kontraktsskrivningarna i hela kedjan av underentreprenörer.

Sveriges Byggindustriers vd Bo Antoni betonar också att de extra administrativa belastningar som blir följden av bland annat närvaroregistreringen blir minimala. Merarbetet ska alltså inte vara en extra pålaga för seriösa företag och ge oseriösa företag ytterligare konkurrensfördelar. All teknik som behövs finns redan på marknaden. Den behöver inte skapas. Dessutom krävs redan i dag registrering exempelvis för löneutbetalningar, vilket gör att de nödvändiga rutinerna till stor del redan borde finnas etablerade.

Hur som helst har nu en branschgemensam passning med den egna branschorganisationen i spetsen gått till byggentreprenörerna. Budskapet är tydligt. De företag som har rent mjöl i påsen ska snabbt ta till sig kraven i åtgärdsprogrammet. Underförstått blir annars en avgörande fråga hängande i luften. Vad har ni att dölja?