Mer modulbyggande och systemlösningar, ökad internationalisering och mer makt till byggherrarna. Det är några av de förändringar vi kan förvänta oss i byggsektorn, enligt en färsk undersökning som Industrifakta gjort på uppdrag av Byggmaterialindustrierna. Framtidens byggande kommer att bli allt mer industrialiserat. Dagens byggarbetsplatser förvandlas allt mer till montageplatser av komponenter som tillverkas skyddade för bland annat klimatpåverkan i rationella fabriker. Platsbyggandet kommer att få allt mindre betydelse. Den slutsatsen drar fyra av fem tillfrågade i en undersökning som gjorts av Helsingborgsföretaget Industrifakta. Det industrialiserade byggandet kommer att vara en av hörnstenarna i kampen om konkurrensfördelar. Kortare byggtider, bättre kvalitetskontroll och minskad risk för väderrelaterade brister är de faktorer som ska leda utvecklingen framåt. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade tror att en ökad industrialiseringsgrad kommer att leda till en ökad internationell upphandling. Detta ses inte som någon nackdel. Priserna kommer att pressas samtidigt som kvaliteten inte behöver bli sämre. Det finns en allmän uppfattning om att det inte bara är i Sverige vi producerar byggmaterial av den kvalitet vi efterfrågar. Den oro som vissa ändå känner handlar då mer om beställarens möjligheter till garantier och service. Utvecklingen kommer att ställa kraftigt ökade krav på byggherrarna som är den grupp de 100 intervjuade personerna tror kommer att öka sitt inflytande över byggprocessen mest de närmaste fem åren. Den svenska byggbranschen är mitt i en förändringsprocess som om den hanteras rätt kommer att betyda åtskilligt för bland annat ekonomi och miljö. Men i takt med att förändringsbenägenheten ökar så ökar också riskerna för felbeslut. Utvecklingen är tudelad. Lågprisimporten ökar, men samtidigt får energianvändning och miljö större betydelse. Livscykelkostnaderna för en produkt eller ett system är i dag vårt främsta konkurrensvapen det lönar sig i längden att välja dyrare kvalitetslösningar som blir billigare genom lägre driftskostnader, säger Arne Eriksson, vd för VVS-fabrikanterna. Industrifaktas undersökning lyfter fram fem nyckelord: industrialisering, samarbete, internationalisering, konkurrens och ansvarstagande. Undersökningen tyder på att vi hunnit en god bit på väg mot ett delvis nytt tänkande. Det pågår förändringsprocesser av mer eller mindre övergripande natur som har det gemensamt att beställaren med eller mot sin vilja hamnar allt mer i centrum. Visst måste kostnaderna hållas nere, men även den ambitionen kan ha ett pris sett över längre sikt.• Nya samarbetsformer, oftast kallade partnering, används med målet att skapa en effektivare och mer rationell byggprocess genom att parterna jobbar med varandra inte mot. Sitter man på samma sida av bordet tar man del av varandras kunskaper och erfarenheter för att skapa en felfri byggprocess. När det finns ett gemensamt incitament för att slutföra ett projekt kostnadseffektivt och rätt minskar risken att man känner sig tvingad att ägna tid och kraft till att på olika sätt slåss med varandra för att öka sin egen vinst, naturligtvis på bekostnad av någon annan. • Nya inköpsstrategier som förenar det bästa av ett brett internationellt utbud av varor och tjänster med systemtänkande och implementering av industriell byggteknik. • Ökad tillämpning av livscykeltänkande och helhetssyn på byggnaders långsiktiga funktion och kostnader. Här spelar inte minst en effektivare energianvändning och noggrannare val av energikälla stor roll. Listan kan göras betydligt längre, men enbart dessa trender är tillräckliga för att beställarna ska komma att påverka byggprocessen i ökad utsträckning. I en värld som blir allt tuffare i en ökande internationell konkurrens slås en beställare snabbt ut om exempelvis drift- och underhållskostnaderna blir för höga eller om de lokaler, anläggningar eller bostäder som ställs till förfogande inte lever upp till kraven och behoven från en kräsen kundkrets. För att nå fram till detta krävs att beställarna bygger upp och behåller egen kompetens, inte bara om själva byggprocessen. Väl så viktig är kunskap om exempelvis ekonomi samt lagstiftning och regelverk för att skapa och upprätthålla såväl kontrollfunktioner som kvalitetssäkring. Undersökningen lyfter även fram entreprenörerna som en grupp som kan stärka sin ställning framöver. Det gäller i synnerhet de större företagen som med stöd från de nya samarbets- och finansieringsformerna med stor säkerhet kan räkna med ökat engagemang i vissa delar av projekten. Det finns också en övertygelse om att byggentreprenörerna stärker sin roll som projektutvecklare med utökat ansvar för planering och genomförande. Moroten torde då vara starkare ekonomiska incitament för en attraktiv slutprodukt. Vissa besvärligheter tornar dock upp sig. Den skärpta konkurrensen inom landet och från utländska aktörer ställer hårdare krav på engagemang för att företagen inte ska tappa mark. Samtidigt är förväntningarna att användningen av utländsk arbetskraft och utländska under- entreprenörer kommer att öka, vilket ställer större krav på att huvudentreprenören förbättrar sin kontroll över varje moment. Något förvånande ligger byggmaterialleverantörerna i botten på listan över den grupp som förväntas förstärka sitt inflytande i byggprocessen. Undersökningen fastslår dock klart att det är materialleverantörens kompetens som kommer att avgöra det framtida inflytandet. En kunnig leverantör kommer att vara mycket betydelsefull som systemleverantör eller som teknisk problemlösare vid partneringprojekt. Här kan det i slutfasen handla om att kunna erbjuda långsiktigt prisvärda alternativ som håller nere underhållsbehovet och livscykelkostnaderna. Och kanske i väl så hög grad, att få beställarna att välja det alternativet framför billigare byggmaterial från lågprisländer. En paradox är att samtidigt som konkurrensen blir tuffare så ökar behovet av samarbete. Det behövs för att kunna hantera den industriella logiken. Vi ser stor potential i den utvecklingen. Våra medlemsföretag har mycket kompetens att bidra med, men det ställer krav på att vi kommer med tidigt i processerna, och att samarbetet mellan beställare och materialindustrin utvecklas så långt att det till och med kan innebära gemensam utveckling av produkter och processer, säger Hans Ewander, vd för Byggmaterialindustrierna. Knappt hälften av de intervjuade tror att staten kommer att minska sitt inflytande över byggprocessen. Omfattningen kan dock komma att avgöras i samband med höstens riksdagsval. De medel staten förväntas utnyttja är rätt tydligt identifierade. I första hand kommer beskattningen att utnyttjas som styrmedel. Andra verktyg staten förväntas använda sig av är punktinsatser för att främja exempelvis vissa boendeformer företrädesvis då hyresrätter samt regleringar i samband med miljöfrågor och energiförbrukning. Uppluckrade kollektivavtal De intervjuade räknar också med viss uppluckring av de nuvarande kollektivavtalen. Anledningen är att dagens slutna arbetsmarknad bedöms vara svår att bibehålla på grund av den ökade internationaliseringen. Detta i synnerhet som den är ett direkt hinder för den fria konkurrensen. De tillfrågade räknar i stället med att det kommer att ske en utveckling som leder fram till individuella avtal som är betydligt flexiblare än dagens ofta rigida skrivningar som detaljreglerar snart sagt varje tänkbar detalj på ett sätt som utesluter varje försök till verklighetsanpassning. Ungefär var fjärde som intervjuats tror att det är mindre och medelstora hantverksföretag som vi kommer att märka mest från andra länder. Ungefär var femte tror att vi kommer att se mer materialleverantörer och byggentreprenörer. 14 procent tror att personaluthyrningsföretag kommer att bli den mest märkbara utländska aktören i Sverige. Ungefär var tredje tillfrågad räknar med att de nya utländska aktörerna kommer att innebära en hårdare priskonkurrens, men också att vi både får se en ökad användning av utländska entreprenörer och fler konsortier där utländska företag medverkar. Det förväntas mest ske i stora byggnads- och infrastrukturprojekt och i samband med mindre underhållsarbeten.

Morgan Andersson morgan.andersson@allerbusiness.se Till senaste nytt