Sigtuna. Det gamla flygledartornet på Arlanda är snart ett minne blott. När Entreprenad hälsar på ska tornets topp – själva hjärtat i flygledarverksamheten – lyftas av med en kran, och pulvriserare och saxar ligger redo att tugga sönder resten av huskroppen.

Grävmaskiner och kompaktlastare har redan gått lös på byggnaderna, de gamla kontoren har blåsts ur totalt invändigt och husens fasader ser allt mer kantstötta ut, med spretande armeringsjärn, krossade fönster och diverse hål överallt.

Entreprenad Sven Segerström AB har fått uppdraget att riva både tornet och de två intilliggande byggnaderna, totalt 8 000 kvadratmeter. Arbetet påbörjades den 17 oktober och ska förhoppningsvis vara avslutat i mitten av februari.

– Vi har 4-5 grävare, tre stora och två mindre, utrustade med rivningsaggregat, pulvriserare, betongsaxar, sorteringsgripar, rivkrokar och hydraulhammare, förklarar Tobias Ringström, ansvarig arbetsledare på Entreprenad Sven Segerström.

Företaget sköter rivningen själva, men har tagit in en del underentreprenörer för sanering och transporter.

Arbetsplatsen är synnerligen mitt i smeten. Flygplanen stryker förbi strax utanför byggplatsen som är belamrad av maskiner och redskap. Här finns grävare från 8,5 till 58 ton, och Allyfts kran som ska lyfta av tornets topp tronar i mitten.

En UHD (ultra high demolition) finns också på plats, för att kunna ge sig på tornet vad det lider.

– Vi klipper ner alla betongkonstruktioner med en roterande pulvriserare, med UHDn når vi 27 meter upp, säger Micael Carlberg, arbetsledare på Entreprenad Sven Segerström.

Att få ner tornets topp var inte helt lätt visade det sig. Lyftet förbereddes genom att man sågade av toppen och fäste kättingar i golvet. Därefter lades järnbalkar i en fyrkant, och sedan var det dags att lyfta. Det knakade till lite, men toppen förblev på sin plats. Efter diverse kontroller visade sig att toppen var tyngre än man räknat med.

– Betongplattan var lite tjockare på vissa ställen som inte gick att mäta. Då fick vi ta till plan B, säger Tobias Ringström

Lösningen blev att lyfta av toppen i två delar, först plockades stålkonstruktionen av, och därefter lyftes betongplattan ner.

Rivningen på Arlanda är minst sagt speciell, men det är omgivningen som gör skillnaden och inte objektet.

– Själva rivningen i sig är ungefär som vanligt, det som är väldigt speciellt är den kringliggande verksamheten, säger Micael Carlberg.

Rivningen får inte störa på något sätt, och säkerhetsmarginalerna måste vara större än på ett vanligt uppdrag.

– Absolut ingenting får hända, säger Micael Carlberg.

De säkerhetsmässiga kraven är höga.

– Allt tar längre tid, vi måste räkna med mer saker och inget får gå snett, säger Micael Carlberg.

– Det blir mycket papper, att vara inne på Arlanda gör att vi till exempel måste få tillstånd av Luftfartsverket för att få använda kranen. Vi måste också sätta lampor på den, så att det syns att den är här, säger Tobias Ringström.

Ett annat problem man fått lösa är det oundvikliga dammet som bildas när man vräker ikull väggar och försöker pulvrisera byggnader.

– Vi har försökt riva när det inte blåser, och vi har också haft bevattnat byggnaderna, säger Tobias Ringström.

Entreprenad Sven Segerström börjar alltid ett rivningsuppdrag med att göra en selektiv utrivning av det inre.

– Vi tar bort lysrör, kablar, sanerar eventuell asbest och annat farligt avfall, rensar bort trä, isolering och plast, rabblar Micael Carlberg.

Trä är en fasa i sammanhanget, och måste bort ur materialet.

– Vi återvinner betongen efteråt, och finns det trä med blir det inte bra,

eftersom betongkrosset återvinns som bärlager och utfyllnadsmassor och då får det inte finnas någor organisk material med i massorna.

Steg två är att klippa ner betongstommarna. Man börjar inuti.

– Vi blåser ut allt invändigt, är det lättbetongväggar är det bara att knuffa lite, är det tegelväggar får man nöta liter mer, säger Jari Salminen, som kör kompaktlastare inne i en av byggnaderna när Entreprenad hälsar på.

För att riva upp mattorna används en matt-stripper, en slags tallrik som fästs under maskinen och ”gnider” upp mattorna.

– Det funkar om de inte är limmade alldeles för djävligt.

Jari Salminen river ner väggarna med maskinens grip, kör ihop materialet till en hög med skopan och kör sedan ut alltihopa. Det är viktigt att sortera materialet. Den som river invändigt har därför med sig en medarbetare som plockar ur virke och stålreglar, innan rivningsmaterialet körs ut.

– Därute sorteras det igen, förklarar Jari Salminen.

Armeringsjärn, elektronik, sladdar och fragmenterat skrot sorteras ut och transporteras vidare till olika återvinningsstationer för största möjliga återvinning.

Det tredje och sista steget är att riva grunden. Ofta är det en betongplatta.

– Först tar vi reda på vad som finns under plattan, där kan ligga fjärrvärme- eller optokablar. Vi begär kabelvisning, och markerar med linjer och kryss var kablarna ligger. Sen ”punkterar” vi plattan genom att bila hål med hammare så att det blir ett rutmönster, berättar Micael Carlberg.

När detta är klart kan plattan brytas upp med en tjälkrok. Ibland ingår det i uppdraget att återställa marken, annars är rivarnas arbete slut när plattan är demolerad.

Trotjänare går i graven

Bit för bit gnags det gamla flygledartornet ned. Efter 40 års tjänst ersattes det av det nya, mer än dubbelt så höga tornet, och nu ska hela rasket rivas för att ge plats åt pir ett.

Det gamla tornet är 37 meter högt och byggdes 1964. Då var Arlanda en betydligt mer blygsam anläggning, med en enda terminal. Tornet togs ur drift 2001, och ersattes då av det betydligt större nya flygledartornet på 83 meter. Det gamla var för helt enkelt för trångt, och dessutom för lågt.

– Man måste ha visuell kontakt med alla banor, och det gamla tornet klarade inte det, bana tre ligger för långt bort, förklarar Niclas Härenstam, presschef på Luftfartsverket Arlanda.

Det gamla tornet rymde tre flygledare. I det nya sitter 6-7 stycken, och ibland ännu fler.

– I källaren till det gamla flyggledartornet fanns radarkontrollen, och den var i drift ända till i våras. Det är därför vi inte kunnat riva det gamla tornet förrän nu, säger Niclas Härenstam.

När tornet är nere ska Luftfartsverket bygga klart pir ett, som i dag dragits runt det gamla tornet.

– Nu kan vi bygga klart pir ett, med en rak fasad och flera gater, säger Niclas Härenstam.