Rymdhusen har landat
Jordbävningar rår inte på ultralätta sfäriska rymdhus på ben, och även den "vanliga" byggindustrin skulle kunna inspireras till stordåd om de sneglade upp i det blå. Det tror Europeiska rymdorganisationen, ESA. Utvecklingsarbete pågår, och ett rymdhus kan stå klart redan om två år, i Antarktis. Hittills har rymdtekniken förebehållits just rymden. För några år sedan föddes dock tanken på att använda tekniken även på jorden. Efter den stora jordbävningen i Turkiet 1999 började ESA fundera på om inte några av de avancerade tekniker man tagit fram för rymdbruk skulle kunna användas för att åstadkomma helt jordbävningssäkra byggnader på jorden. Det första målet var att använda samma ultralätta CFRP-komposit- material (kolfiberförstärkta plaster) som ESA använder på sina rymdfarkoster för stora självbärande konstruktioner, antenner och solcellspaneler, till att bygga en självbärande, lättviktig skalkonstruktion som kunde motstå svåra jordbävningar. Detta tankesätt skiljer sig skarpt mot många andra konstruktions- lösningar, vilka använder mer och mer stål och betong för att stå emot krafterna som skapas, säger Fritz Gampe, Senior Technology Transfer Officer för ESAs Tekniköverföringsprogram (Technology Transfer Programme, TTP), i ett pressmeddelande. Husen skulle bli runda eftersom den sfäriska formen är en av de mest stabila och självbärande formerna. De klotformade husen skulle också stå på marken med ben, och liksom "glida" på jordytan, och därmed vara isolerade från alla rörelser underifrån. Enligt ESA kan rymdhusen i sin nuvarande konstruktion stå emot vibrationer från jordbävningar som mäter upp till sju på Richterskalan, vindhastigheter upp till 220 km/h och upp till tre meters översvämning. Rymdtekniken innebär också att husen använder solceller för att producera energi. Rymdtekniken kan enligt ESA vara intressant även för den "vanliga" europeiska byggindustrin. Byggnadssektorn är en av de största sektorerna i Europa, som anställer 28 procent av européerna och har en omsättning på nästan tio procent av BNP. Ändå kan man inte säga att denna sektor är en av de mest tekniskt innovativa, trots att en mängd nya material och processer använts under senare år. Det faktum att rymdbostäder måste fungera som livsuppehållande system i ogästvänlig miljö genom att förlita sig på spjutspetsteknik gör att denna teknik kan vara en värdefull innovationskälla för byggnadssektorn på jorden, säger Fritz Gampe. De byggmaterial som tagits fram för bruk i rymden innehåller högeffektiva brandsäkra material, och har ett tunt lager polymer, det vill säga en metalltäckt plastfolie som, enligt ESA, kan användas på vilken del av rymdhuset som helst som skydd mot blixtnedslag. ESA har enligt uppgift investerat de summor som behövs för att kunna utveckla rymdhuskonceptet och börja se över teknologin. Tanken är att därefter bygga en rymdhusprototyp, för att "demonstrera den större marknadspotentialen och dess hållbara bostadslösningar". Många av våra rymdtekniker har redan löst problem på jorden. Nya krav för hållbar utveckling betyder att rymdtekniker även kan ge intressanta och lönsamma lösningar för byggsektorn, säger Pierre Brisson, chef för ESAs avdelning för tekniköverföring och marknadsföring, i ett pressmeddelande. Rymdhusen kan faktiskt landa redan 2008, då på Antarktis. Planer finns på att låta rymdhus konstruerade av den Europeiska rymdorganisationen ESA utgöra grunden för den nya tyska forskningsstationen Neumayer-III på Antarktis. Alfred Wegener-institutet fick ögonen på ESAs rymdhus redan 2001. Därefter har de, tillsammans med ESA, utvecklat en konceptmodell för ett polarhus baserat på rymdhustekniken. 2004 presenterades konstruktionen, som går ut på att göra forskningsstationen självförsörjande, med energieffektiv solenergi och avancerade system för återvinning och vattenrening. En idé som ännu inte är färdigutvecklad är att ta fram ett system som tar bort sjukdomsalstrande partiklar under mikrometer- storlek från luften. Stationen måste vara mycket ren, och det är därför rymdtekniken blivit så intressant. Miljökraven i Antarktis innebär att alla byggnader måste kunna tas bort helt och hållet när verksamheten upphör. De får inte smutsa ner miljön över huvud taget. Rymdhuset är mycket lätt, och det klarar därför snöfall på upp till en meter per år utan att sjunka ner genom isen. Rymdhuset klarar enligt ESA också de andra miljökraven för byggnader på Antarktis. Tyskland har avsatt 26 miljoner euro på att bygga stationen och går allt i lås ska rymdpolarhuset Neumayer-III ersätta den jordiska stationen Neumayer-II redan om två år, 2008.
Ulrika Andersson ulrika@entreprenad.com
