En skogsmaskin som mödosamt tar sig fram i terrängen, ett kraftfält alstrat av en svets, ljudmiljön i en fullsatt skolsal, eller en skeppsmotors dova lågfrekvensljud. Allt går att simulera hos forskarna på Arbetslivsinstitutet Norr. Arbetslivsinstitutet sysslar med forskning, utveckling och kunskapsöverföring, och enheten i Umeå har fått området "Arbetet och den fysiska miljön" på sin lott. Vi jobbar framförallt med buller, vibrationer, kemiska ämnen och elektromagnetisk strålning, och försöker förmedla kunskaperna till arbetsledare, skyddsombud, arbetsgivare med flera, förklarar Lage Burström, professor på Arbetslivsinstitutet Norr. Forskningen utförs på många olika sätt. I en försökshall har man en rörelseplattform och en simulator, som tillsammans kan agera bland annat skogsmaskin och anläggningsmaskin i arbete. Testpersonen får sätta sig i stolen och utföra verklighetstrogna arbetsuppgifter där varje spakrörelse gör att maskinen på skärmen framför rör sig. Här kan man avverka träd eller flytta containrar, samtidigt som rörelseplattformen ger föraren de ryck och stötar han eller hon skulle ha känt om det var på riktigt. Kör man ner sin virtuella maskin i ett dike, lutar stolen även i labbet. Simulatorn är ett bra redskap för att undersöka hur människor påverkas av att arbeta i maskiner, tycker Greg Neely, forskare på Arbetslivsinstitutet Norr. I ett projekt har man tittat på skogsmaskinförarnas situation. För 20 30 år sedan var man ute med en motorsåg och problemet var tunga lyft och farliga maskiner. Nu sitter föraren i maskinen 9 10 timmar per dag och det blir en helt annan belastningsproblematik där axlar, armar, huvud och ben drabbas. Stressen är också ett påtagligt problem. Det krävs helt andra färdigheter av den som kör en skogsmaskin i dag, man måste vara datorkunnig och kommunicera direkt med sågverket, hålla koll på virkespriser och ta beslut snabbt, säger Greg Neely. För att kunna undersöka hur maskinföraren mår mäts halten av stresshormon och forskarna tittar på hur kroppen belastas. Här finns också utrustning för att utsätta kroppar för olika slags vibrationer. Det går naturligtvis inte att skaka försöksobjektet till dess skador uppstår. I stället får de uppskatta hur besvärade de känner sig, förklarar Sonya Hörnqwist Bylund, forskare på Arbetslivsinstitutet Norr. I ett akustiskt laboratorium kan man återskapa olika sorters ljudmiljöer. Vi har allt från hörselskadande buller till störande buller man blir tung i huvudet av, till exempel ljudmiljön från en skola, förklarar Lage Burström. I ett annat rum kan man utsätta människor för lågfrekvent buller, som det stora lågvarviga motorer i båtar eller ventilationsanläggningar ger upphov till. Det är ett dovt ljud under 20 svängningar per sekund. Ljudet gör att det blir ett tryck över bröstkorgen, magsaftsproduktionen ökar och man blir stressad, berättar Lage Burström. I ett annat laboratorium kan man åstadkomma elektromagnetiska fält, som de som kan uppstå vid svetsning. Laboratorierna används även i utbildningssyfte.

Ulrika Andersson ulrika.andersson@entreprenad.com

Till senaste nytt