Vägdamm är inte så ofarligt som man tidigare trott. Undersökningar visar att hög halt grova partiklar i luften gör att fler får besvär, och fler måste uppsöka sjukhus. När det gäller avgaser och utsläpp har fokus länge legat på de minsta partiklarna. Dessa kan tränga långt in i lungblåsorna och orsaka inflammationer som kan få mycket allvarliga konsekvenser. De grövre partiklarna har ansetts harmlösa i jämförelse, och de regler som finns begränsar ofta bara de minsta partiklarna. Nu finns dock rön som tyder på att de grova partiklarna kan ställa till med betydligt mer problem än de fina partiklarna. Fina partiklar tränger längre ner i lungorna, och kan orsaka inflammation. Men de grövre irriterar luftvägarna högre upp och är nog så besvärliga, särskilt för dem med astma eller andra andningsbesvär, förklarar Bertil Forsberg, docent i miljömedicin vid Umeå Universitet. Tillsammans med en holländsk kollega har han gått igenom alla vetenskapliga artiklar som i samma studie jämför effekterna av grova och fina partiklar. Resultatet var förvånande, det visade sig att det i själva verket var de grövre partiklarna som drabbade astmatiker och lungsjuka hårdast. Man kan alltså inte säga att vägdamm är ofarligt, säger Bertil Forsberg. I en annan studie undersökte han hur grova partiklar i Stockholmsluften påverkar människor. Man tittade på tre slags effekter: hur den akuta dödligheten påverkas, hur sjukdomar i luftvägarna påverkas och hur sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet påverkas. Vi identifierade 457 dagar under åren 1994 2002 då vägdammshalten var förhöjd, och jämförde med hur många som dog eller lades in akut för astma, andningsbesvär och hjärtsjukdom dessa dagar och dagen efter. Det visade sig att halten grova partiklar hade direkt effekt på stockholmarnas hälsa. När vägdammshalten var hög blev luftvägssjukdomarna fler, och fler lades in akut. Det framkom också att fler insjuknade när halten av grova partiklar var hög, än när halten av fina partiklar var hög. Grova och fina partiklar ger upphov till olika sorters problem. De grova partiklarna irriterar och retar nerverna. Detta kan ge upphov till olika symptom, som hosta och andningssvårigheter. De finare partiklarna orsakar inflammationer. Kroppen reagerar då på olika sätt, till exempel kan blodet bli mer trögflytande vilket kan leda till akuta hjärtproblem. De fina partiklarna kan också ta sig ut i blodet, och färdas till hjärtat eller levern och orsaka inflammationer där. De kan också störa hjärtrytmen, vilket är en riskfaktor för dem med akuta hjärtproblem, berättar Bertil Forsberg. En fin partikel är mindre än 2,5 mikrometer. Den består av en kolförening och uppstår när man förbränner bränsle. Att använda filter kan alltså minska förekomsten av fina partiklar i luften. De grova partiklarna är 2,5- 10 mikrometer stora. De är ofta mineralkorn, sand eller damm från gator, byggen och parkeringar. De uppkommer mekaniskt, när vägbanan nöts, till exempel av dubbar. Även erosion ger upphov till grövre partiklar. Vägbeläggningen har också stor betydelse, säger Bertil Forsberg.Det finns två sätt att minska andelen grova partiklar i luften. Man kan försöka rengöra vägarna bättre, och inte sanda så mycket. Man kan också minska på nötningen, till exempel genom att begränsa användningen av dubbdäck. De grova partiklarna finns inte bara i storstäder. Små samhällen kan ha mycket höga halter invid en större väg. Mätningar visar till exempel att partikelhalterna blir extremt höga vid E12 genom Lycksele på våren. Alla har dubbdäck, och när snön smälter och vägen torkar upp lösgörs alla partiklar, säger Bertil Forsberg. Problemet är till stor del årstidsberoende. Vintertid binds partiklarna i snö och väta, och när våren kommer lösgörs de och hamnar i luften. Även om effekterna av de finare partiklarna kan tyckas vara allvarligare, kan man inte negligera effekten av de grövre partiklarna. Vi har bara undersökt toppen på isberget, det vill säga de som lagts in på sjukhus. Det kan finnas hosta, förkylning, allergiproblem med mera som beror på de grövre partiklarna, säger Bertil Forsberg. Han kommer att fortsätta forska om utsläpp och partiklar. Vi ska bland annat mäta avgaspartiklar och utveckla en modell för att kunna simulera halterna av vägdamm bättre. Han när också en önskan att få studera effekterna på friska människor. Nu har vi tittat bara på dem som är sjuka, vi behöver få se vilka symptom friska människor får när halten vägdamm är hög. Ett exempel är att många människor får allergiska symptom på våren, innan pollensäsongen börjat. Det finns många olika teorier, en del talar om "snömögel", men det skulle kunna vara en irritationseffekt av det vägdamm som bildas på våren, när vägarna torkar upp.

Ulrika Andersson ulrika.andersson@entreprenad.com

Till senaste nytt