Vi har en stark och ihållande konjunktur framför oss. En redan stark konjunktur förstärks ytterligare under nästa år med hushållen som tillväxtmotor. Men redan 2007 kan det bli kärvare, säger Valter Hultén, konjunkturbevakare på Sveriges Byggindustrier. I en färsk konjunkturbarometer framtagen av Sveriges Byggindustrier är den sammanfattande bedömningen att byggkonjunkturen är på väg mot oanade höjder. Dagens låga ränteläge gynnar investeringar i såväl maskiner som byggnader och anläggningar. Därtill finns en allmän känsla av att hushållens realinkomster kommer att stiga. Detta tillsammans med ett uppdämt bostadsbehov gör att bostadsbyggarna ökat sin produktion avsevärt. Till det kommer omfattande offentliga satsningar i bland annat infrastruktur och privata investeringar i exempelvis energi- och kommunikationsanläggningar. Men, det finns en uppenbar fara att vi står inför en vändning inom ett par år om vi inte sätter in rätt medicin. Med ökade investeringar följer ökad sysselsättning, vilket inte enbart är av godo. Redan nu finns illavarslande tecken på att arbetskraften inte kommer att räcka till. Dels kan det medföra stigande lönespiraler och dels höjda räntor, vilket sammantaget kan få förödande effekter på kostnadsbild och beställningar. Valter Hultén räknar med att ökade inflations- och tillväxtförväntningar kommer att leda till att styrräntan börjar höjas till våren för att i slutet av 2006 nå upp till ungefär 2,25 procent. Redan där kan det i så fall börja märkas tendenser till minskad efterfrågan på bostäder. Väl så stor är oron för att rekryteringen till branschen inte är tillräcklig. Byggnads a-kassa redovisar idag en arbetslöshet på ungefär 7 500 personer. Sveriges Byggindustrier gör dock bedömningen att det kommer att krävas ett nytillskott på ungefär 16 000 personer under 2005 och 2006. Av dessa har ungefär 7 000 anställts under årets första halvår. Då återstår att fylla de cirka 9 000 förväntade vakanserna fram till 2006 års utgång. Det finns en rejäl bank att hämta arbetskraft ifrån, men det förutsätter också att kompetensen hos de som i dag saknar sysselsättning stämmer överens med den kompetens som efterfrågas. Redan i dag säger vart tredje företag att det börjar bli problem att få tag på arbetskraft. Ett sätt att lösa rekryteringen är att hitta arbetskraft i andra länder. Vi måste dock lösa problemet. Annars hotar återigen tvära kast i produktion och sysselsättning, säger Sveriges Byggindustriers chefekonom Lars Jagrén. Arbetskraftskostnaderna och sysselsättningen är faktorer som, enligt Sveriges Byggindustrier har mycket stor betydelse för hur byggandet kommer att utvecklas i fortsättningen. Tre scenarier beskrivs som tänkbara: 1) Ökad efterfrågan på arbetskraft driver lönekostnaderna uppåt. Företagen måste kompensera detta med prisökningar, vilket leder till att projekt inte blir av eller skjuts på framtiden. 2) Sysselsättningen fortsätter att öka utan att kostnaderna ökar och utan varaktig produktivitetsökning. Här kan exempelvis hårdare internationell konkurrens vara en faktor som dämpar kostnadsökningarna. 3) Uppgången i sysselsättningen hålls tillbaka genom att företagen i stället ökar produktiviteten. Traditionellt har det hittills alltid handlat om det första scenariot och på Sveriges Byggindustrier tror man inte på ett trendbrott den här gången heller. Uttryckt på annat sätt kan den närmaste månaden bli helt avgörande för om konjunkturen kommer att droppa 2007 eller fortsätta på hög nivå. Sista oktober går nämligen det nuvarande avtalet mellan Byggnads och byggarbetsgivarna ut och målet är att ett nytt avtal ska tecknas innan dess. Med arbetsgivarnas synsätt krävs både måttlighet i lönekraven och ett i flera avseenden modernare avtal för att uppnå en långsiktig trygghet och balans på byggarbetsmark- naden. För tillfället ser det dock riktigt bra ut. De börsnoterade byggföretagen har visat starka siffror med klart positiv utveckling av rörelseresultaten. Inte minst har bostadsbyggandet växt betydligt mer än vad man tidigare räknat med. I år räknar Sveriges Byggindustrier med att 31 500 nya bostäder börjar byggas. Håller den prognosen innebär det en ökning med i runda tal 40 procent de senaste två åren. Vi räknar med att bostadsbyggandet fortsätter att öka under hela prognosperioden, även om ökningstakten mattas. För nästa år tror vi på igångsättning av ungefär 33 500 nya bostäder, säger Valter Hultén. Boverket gör praktiskt tagit en identisk bedömning av den kommande bostadsproduktionen. Där räknar man med att det kommer att börja byggas 36 000 nya bostäder nästa år, men då hänförs 2 500 till ombyggnad. I kalkylerna finns då också med att de allmännyttiga bostadsbolagen, som ett inslag i valrörelsen, kommer att ligga förhållandevis högt vid igångsättningen av lägenheter fram till valet. Ett glädjande tecken är att investeringarna i bland annat kontor, affärer, skolor och liknande efter flera års nedgång nu tycks ha börjat vända uppåt. Preliminära siffror för första halvåret visar en uppgång på knappt fem procent. Vi räknar med att den fallande trenden är bruten, men att investeringsuppgången under prognosperioden blir mycket svag. Trots allt finns det fortfarande ungefär 2,5 miljoner kvadratmeter lokalyta lediga i storstäderna. Dessutom är kommunernas ekonomi är bättre än väntat. Vi tror därför på en ökad om än liten satsning på offentliga lokaler, säger Valter Hultén. Det stora sorgebarnet är industrisidan där utflyttning och outsourcing skapar ett dystert scenario. För dagens industriföretag handlar dessutom de investeringar som görs i hög grad om rationalisering inte expansion. Därför är påverkan på byggbranschen liten. Här är prognosen en tioprocentig nedgång både i år och 2006. Investeringarna i anläggningar gjorde ett hyggligt lyft förra året. Därför blev inledningen på 2005 en besvikelse. Enligt Sveriges Byggindustrier föll investeringarna under första halvåret med fyra procent jämfört med samma period 2004. Detta trots att exempelvis Gudruns härjningar skapat åtskilligt oplanerat arbete inte minst på energisidan. Förväntad nedgång Framför allt på vägsidan förväntas viss nedgång i år. Bland annat har Södra Länken i Stockholm och stora delar av Götaleden i Göteborg färdigställts. Förväntningarna är att investeringarna därefter fortsätter på ungefär oförändrad nivå under 2006. Även transportsidan är svag. Investeringarna i transportanläggningar har sjunkit rejält på senare tid. En rimlig tolkning är att industrin anpassar sig till förväntningar om minskade exportvolymer. Järnvägssidan har visserligen haft en förhållandevis svag inledning på året, men här ser det betydligt ljusare ut. Bland annat genererar nya etappstarter på Botniabanan, Citytunneln i Malmö, Norge/Vänerbanan och Citybanan i Stockholm jobb under 2006 och framåt. Dessutom ser de privata investeringarna ljusare ut än på länge. Den nedgång som vi sett sedan 2002 har bromsats upp. Vi tror på en ökning vad gäller exempelvis post-, tele- och 3G-satsningar. Framför allt räknar vi med investeringar på energisidan. Återuppbyggnaden efter Gudrun märks redan, men nu har dessutom oljepriset blivit så högt att vi måste räkna med att det kommer en reaktion i form av satsningar på alternativa energikällor, exempelvis berg- och jordvärme, säger Valter Hultén.

Morgan Andersson

Till senaste nytt