Panamakanalen rustas med svensk teknik
Svenska företaget Conjet står i centrum när Panamakanalen under flera år genomgår en renovering. Totalt handlar det om 16 000 meter räls och betong som ska bytas längs med kanalens slussar. Conjet som började som en arbetsgrupp inom Atlas Copco har specialiserat sig på vattenbilning och har 90 procent av sin marknad utomlands.
Panamakanalen stod klar efter trettio års byggande kantat av dödsfall och mutskandaler. Det magnifika byggnadsverket som slutfördes av amerikanska arméingenjörer 1914 aktualiserades även vid millennie- skiftet då USA efter 85 år överlämnade administrationen av kanalen till Panama. Totalt är cirka 9 000 personer anställda av bolaget ACP som driver kanalen. Den är öppen dygnet runt 365 dagar om året och varje år passerar runt 13 000 fartyg genom kanalen. Transporter som berör fem procent av den totala världshandeln. Förbindelsen mellan Atlanten och Stilla havet är bortsett från kanalens inlopp 58 kilometer lång med en maximal tillåten slussbredd på 32 meter. Slussningen sker genom trestegs-slussar på tre olika platser med en nivåskillnad på 26 meter. När fartygen stävar igenom de olika slussarna går de inte för egen maskin utan bogseras med hjälp av stålvajrar kopplade till elektriska lok på sidan av slusskanterna. Upp till åtta lok på 580 hästkrafter vardera kan behövas för ett fartyg. Loken går på räls och drivs med hjälp av en kugghjulsskena i mitten. Konstruktionen har genom åren kontinuerligt uppgraderats och reparerats för att klara den allt högre belastningen som sjöfarten kräver och som i sin tur kräver kraftigare bogserlok. Ursprungligen var skenan närmast vattnet konstruerad för en belastning på 41 ton medan dagens rälsskena ska klara 92 ton. Men den ökade belastningen har fått betongen att spricka utmed rälssystemet. Totalt handlar det denna gång om 16 000 meter räls som ska bytas ut. Under åtta år ska även den underliggande konstruktionen förstärkas och därmed även betongen bilas bort detta med hjälp av svensk vattenbilningsteknik. Panamakanalens enhet för drift och underhåll har tidigare använt sig av två Conjet Jetframe bilningsrobotar för att kunna få bort den gamla betongen mellan räls och slusskant. När tekniken valdes tänkte man först och främst på ett minimum av störningar i slussningen innan valet föll på Conjet. Tidigare tog det nästan två dagar att byta ut en 30 meters sektion av rälsen. Med Conjets nya utrustning tar arbetet i dag en halv dag. Vattentrycket för bilningen skapas i en högtryckspump som i sin tur drivs av en motor från Caterpillar på 400 kW. Pumpen har en kapacitet på 195 liter per minut och skapar ett tryck på 1 100 bar. Utrustningen bilar 30 centimeter brett och 35 centimeter djupt. Totalt beräknar man att 800 kubikmeter betong ska bilas bort med den svenska tekniken innan allt är klart nästa år. Företaget Conjet är ursprungligen en avknoppning från en arbetsgrupp som en gång startades inom Atlas Copco. Detta efter initiativ från Vägverket som ville ha en hållbar teknik i samband med betong- reparationer på salt och frostskadade brokonstruktioner. Tekniken visade sig vara gångbar och en prototyp färdigställdes 1983. Tekniken blev en framgång och Conjet med sina tretton anställda säljer i dag 90 procent av sina produkter utomlands. Robotenheterna monteras ihop utanför Stockholm med delar från bland annat Estland och Ryssland. Enligt företagets vice vd och marknadschef Lars-Göran Nilsson är Conjets stora fördel att man med små, flexibla och datorstyrda robotar gör vattenbilningen till en snabbare metod än de traditionella med exempelvis hammare. En annan fördel är att tekniken är vibrationsfri, skadar inte armeringen och skapar inga nya mikrosprickor, säger Lars-Göran Nilsson. Med vattenbilning rengör man armeringen samtidigt som den bearbetade betongytan blir uppruggad och mycket lämpad för vidhäftning av ny ytbeläggning. Alldeles nyligen köpte Panamakanalen in ytterligare en robotenhet. Med den nya Conjet Robot 363 MPA som är utrustad med en kranarm kan man jobba över spåren och snabbt avbryta arbetet när bogserloken ska passera var 20:e minut. Vattenbilning kommer att bli allt mer aktuell i Sverige när EU säkerligen inför hårdare krav för vidhäftning mellan ny och gammal betong, siar Lars- Göran Nilsson.
Klas Ringdahl