Hälare lurade gotländska entreprenörer
Ska man investera i en begagnad maskin utan att riskera hela sin verksamhet gäller det att själv se till att den inte är stulen. Det har entreprenörer på Gotland fått erfara. Totalt nio maskiner visade sig vara sålda genom professionella hälare.
Den första juli i år är det två år sedan begreppet "god tro" försvann i samband med köp av stöldgods. När en entreprenör tidigare köpte en stulen maskin från en person och det inte fanns något tvivel för köparen att misstänka att säljaren inte ägde maskinen hette det att köpet gjorts i god tro. Med andra ord fick köparen behålla maskinen om han kunde intyga att han gjort allt han kunnat för att förvissa sig om att maskinen inte var stulen. Men från och med 1 juli 2003 försvann detta begrepp. Det innebär att en entreprenör som har blivit bestulen på sin maskin nu kan få tillbaka den så fort den påträffas. Men tyvärr innebär det också en risk för den som köper en stulen maskin att bli av med den om den visar sig vara stulen. Tyvärr räcker det inte heller med att ringa polis, larmtjänst, att kolla upp maskinens identitet och vem man köper den av. Skulle det trots detta visa sig att den är stulen så får den ursprunglige ägaren tillbaka maskinen rakt av. Detta har ställt till det för ett antal gotländska entreprenörer som köpte sammanlagt nio lastmaskiner av en person som om domen vinner laga kraft får 1,5 års fängelse för häleri. Samtliga maskiner visade sig nämligen komma från en stor stöldhärva på västkusten runt Lysekil. Nu står entreprenörerna utan maskiner men också med lån utan säkerhet. Hoppet för gotlänningarna att få tillbaka sina pengar ligger nu hos maskinförsäljaren som har sålt de stulna maskinerna men med skulder på runt miljonen är chanserna minimala och konkurs förmodligen ett faktum. Lagändringen har länge varit internationell rättspraxis och är inget nytt utanför Sverige. En som anade ugglor i mossen var Mats Bergman som är delägare i Bergmans Åkeri. Han hade en lastmaskin hemma för påseende från den påstådda maskinsäljaren och tyckte alltihop verkade skumt. Jag såg att det var nymålat runt chassinumret. Sen kollade jag upp maskinen på Mascus hemsida och konstaterade att lastmaskinen en Volvo L70C skulle vara av årsmodell -98, fast det stod -99 i rutorna, berättar han. Det som gör det extra knepigt i många fall är stöld-ligornas listighet. När de ändrar chassinumret ser de till att ta ett som tillhör en liknande maskin som finns inom samma område. När man sedan kollar upp detta med Larmtjänst eller Polis så ringer inga varningsklockor utan allt ser ut att vara grönt. Men Rolf Bergman var hälarna på spåren. Det visade sig att totalt sjutton Volvo L70 var stulna i Sverige just då men den här maskinen var med sina sju extra hydraulfunktioner ganska ovanlig. När jag kollade med Larmtjänst visade det sig att en likadan maskin var efterlyst i Kristinehamn. Den hade varit på vift i 3 4 dagar och när jag kollade med Swecon visade det sig mycket riktigt att det var den stulna maskinen, säger han.Som tur var hann inte Rolf Bergman köpa maskinen men de nio andra gotländska entreprenörerna som inte varit så beslutna om att kontrollera maskinernas historia har nu bankskulder på hundratusentals kronor dessutom ingen maskin. Jag fick själv vittna i målet tillsammans med sju andra entreprenörer. Maskinförsäljaren som även drev en mindre sten och anläggningsfirma men sålde lastmaskiner vid sidan om, dömdes till 1,5 års fängelse. Personen som stal maskinerna dömdes till 3 år för grovt häleri, berättar Rolf Bergman. Jag vill framförallt varna andra entreprenörer så att de inte hamnar i samma knipa. För mindre entreprenörer som behöver varenda krona är det tack och god natt om de blir drabbade av något sånt här.Rolf Bergman efterlyser en databas där man skulle kunna söka på chassinumret och enkelt få fram uppgifter likt det som i dag finns för personbilar. I dagens läge är det alltför många instanser som ska ringas för att man ska vara säker på om en maskin är stulen eller inte. Enligt Niclas Antonsson, utredare på Larmtjänst finns det i nuläget inga planer på en databas. När det inte finns någon registreringsplikt på maskiner är det svårt att genomföra detta. Det som finns i dag är databasen för stulna maskiner, säger han. Även han poängterar problemet med så kallade klonade maskiner där hälarna återskapar en exakt kopia av en maskin som är schysst. Hälarna tar ofta maskiner som ägs av stora företag vilket gör det näst intill omöjligt att spåra historiken vilket är en förutsättning för att inte bli lurad. Innan du köper en maskin, kolla historiken och kolla numren.
Klas Ringdahl