Låg ränta och hushållens ökande inkomster skapar en makromiljö som är mycket gynnsam för byggmarknaden de kommande åren. Detta ger framför allt avtryck i starkt ökande bostadsinvesteringar, säger Peter Stoltz, prognoschef vid Sveriges Byggindustrier. Anläggare och byggare kan räkna med några goda år. Enligt en färsk konjunkturbedömning från Sveriges Byggindustrier (BI) är byggmarknaden på väg in i en stark och stabil högkonjunktur. Just nu är de ökade bostadsinvesteringarna motorn i maskineriet medan investeringar i den eftersatta infrastrukturen blir något av lokomotiv redan nästa år. Dagens svenska byggande står på tre, i det närmaste lika starka ben. Bostäder, infrastruktur och det som kallas övriga hus omsätter vardera kring 50 miljarder kronor. Till det kommer knappt tio miljarder kronor som används till industribyggande. Bostadsbyggandet har länge varit satt på undantag. Ohemult hög skattebelastning och politisk klåfingrighet har haft avgörande betydelse för att bostadsproduktionen hamnat på en nivå som inte ens är i närheten av behovet. Från olika håll kommer nu ändå signaler om att situationen förbättrats även om svensk bostadsproduktion fortfarande befinner sig på en skrämmande låg nivå i ett europeiskt perspektiv. Investeringarna har nått upp till tre procent av BNP. EU-snittet ligger på fem procent. Det är bara tre länder i EU som håller en lägre nivå än Sverige, säger Peter Stoltz. Redan i slutet av 2003 konstaterades ett ökat bostadsbyggande, men det befarades att uppgången skulle vara mycket kortvarig. En tolkning var att företagen började utnyttja egna "lagerreserver" samtidigt som antalet bygglovsansökningar inte stödde tesen om en fortsatt bra fart på bostadsbyggandet. Det vi ser nu är att bygglovsstatistiken i inte minst Stockholm varit i viss otakt. Samtidigt har det blivit en snabbare hantering från bygglov till igångsättning. Det gör sammantaget att vi nu tror på en fortsatt uppgång, dock i något långsammare takt 2006, säger Peter Stoltz. En hårt prövad byggbransch kan visserligen med glädje se fram mot ett bostadsbyggande kring 30 000 enheter per år efter det senaste decenniets lågvattenmärke. Enkel matematik (fyra miljoner bostäder i Sverige som i genomsnitt beräknas nå en livslängd på 100 år) berättar dock att så länge vi inte når upp till 40 000 nya bostäder per år fortsätter vi att montera ner ett på många ställen redan allt för litet bostadsbestånd. Trots uppgången är bostadsbyggandet fortfarande långt ifrån tillräckligt. Peter Stoltz räknar med att stigande räntor märkbart kommer att dämpa tillväxttakten i bostadsbyggandet under 2006. Byggkonjunkturen kommer dock fortfarande att ligga kvar på en relativt hög nivå. Vi kan nämligen räkna med en stafettväxling till anläggningsbyggandet som väntas öka starkt. Den totala tillväxten i bygginvesteringarna under 2006 blir därmed något högre än under 2005. Det finns dock en brasklapp vad gäller investeringarna i infrastruktur. Några få stora projekt är betydelsefulla och skulle dessa bli försenade äventyras hela byggkonjunkturen. Projekten är finansierade och fastställda, men det kan bli väldigt utdragna beslutsprocesser på grund av överklaganden och miljöprövningar. På lite längre sikt kan finansieringen eller bristande finansiering skapa osäkerhet. Samhället skulle må bra av fler tänkbara finansieringslösningar. Vi vet att offentlig-privat samverkan fungerar bra i andra länder. Det vore värt att pröva även här, säger BI:s chefsekonom Lars Jagrén. Redan med den nuvarande tillväxten i investeringarna kommer ett ökat behov av arbetskraft i byggsektorn. Vi räknar med att sysselsättningen i branschen behöver öka med ungefär12 000 personer under åren 2005 och 2006. Det är ungefär så många byggnadsarbetare som går arbetslösa i dag. Det kan låta som om det vore lätt att lösa det ökade behovet, men vi vet att jobben oftast inte finns på samma ställe som arbetslösheten. En del går nog att lösa genom förbättrad produktivitet. Vi hoppas att även resterande del kan täckas, säger Peter Stoltz.

Morgan Andersson

morgan.andersson@allerbusiness.se

Till senaste nytt