Kommunala hot mot tillväxt
För några år sedan – rätt många i sanningens namn – blev jag uppmanad av en av mina dåvarande chefer att köpa de produkter som producerades av den svåraste konkurrenten. Budskapet var glasklart. Konkurrens är bra.
Att vara bäst är ingen nackdel, men det är definitivt en fördel om konkurrenterna hela tiden flåsar i nacken. Då krävs att man hela tiden står på tårna i strävan att skapa något bättre.
Som tidningsutgivare är det till exempel lätt att hålla sig för skratt när fakturorna från det kungliga postverket dimper ner i inkorgen. Den närmast monopolliknande situationen har inte främjat vare sig produktutveckling eller prissättning. Föga förvånande är Posten på väg att prisa sig själv ur marknaden på vissa produkter. 2003 svarade exempelvis hushållen endast för fyra procent av alla brev som skickades. Kostnadsmedvetna hushåll väljer i dag andra alternativ för kommunikationen med omvärlden.
Det får naturligtvis också andra konsekvenser. En hastig blick i en brevbärares väska visar ofta att huvuddelen av innehållet är reklam, reklam som förr oftast delades ut av privata entreprenörer som nu är närmast utestängda från sin gamla marknad. Utestängda för att Posten är effektivare eller på grund av underprissättning? Tja, säg det den som vet.
Hur många mindre entreprenörer har inte samma problem? Att vara maskinförare på en mindre ort kan inte vara roligt alla gånger. Det är inte ovanligt med en liten kommunal undersysselsatt maskindepå som subventionerad med skattepengar kan gå in och bjuda under praktiskt taget vilket konkurrerande pris som helst.
Det här är ett problem för det svenska samhället som inte får underskattas. Osund kommunal konkurrens slår hårt mot etablerade företag och praktiskt taget omöjliggör för nya företag att komma igång. Följden blir en kraftigt hämmad tillväxt, vilket medför sämre sysselsättning och mindre pengar till statskassan.
Vidden av problemet framgår av en rykande färsk rapport från Svenskt Näringsliv som bygger på enkätsvar från 41 000 företagare. Enligt rapporten bedriver 184 kommuner osund konkurrens vad gäller fastigheter, uthyrning och företagstjänster, god tvåa är bygg och anläggning i 164 kommuner. Även transport och kommunikation ligger högt uppe på listan (redovisad i 131 kommuner). Problemet är stort i kommuner oavsett om majoriteten är borgerlig eller socialistisk, vilket möjligen kan te sig något överraskande.
Det som möjligen överraskar än mer är vidden av problemet. Utredningen tydliggör nämligen att det finns ett enormt mörkertal i tidigare uppgifter. Ett exempel finns på bygg- och anläggningssidan där SCB redovisar 28 registrerade kommunala företag, medan företagarna i undersökningen uppger 164 fall där kommunerna driver verksamhet på ett osunt sätt.
Det är ingen orimlig slutsats att osund offentlig konkurrens medverkar till att både den egna organisationen och marknaden blir ineffektiv. Enda sättet att vårda såväl invånare som skattebetalare är att konkurrensutsätta verksamheterna.
Staten, kommuner och landsting bör därför avveckla sina företag. Det gäller i högsta grad myndigheter som Vägverket, där det är direkt olämpligt att driva näringsverksamhet. Bara misstanken om att verksamheter som Vägverket Produktion kan bedrivas med om inte annat administrativa subventioner från myndigheten borde vara tillräckligt skäl för avveckling.
Måtte våra offentliga beslutsfattare någon gång lära sig att man inte ska göra det bästa man kan utan det man kan bäst.