Ta en linjal. Mät Sverige från syd- till nordspets. Vänd linjalen åt andra hållet. Med samma avstånd från den svenska sydpunkten hamnar vi i trakten av Rom. I Sverige bor runt nio miljoner människor. Längs linjalens sydligare sträckning finns kanske 160 miljoner. Människorna bor tätt. Möjligheterna till stordrift underlättar för företagen att skapa rationella och konkurrenskraftiga verksamheter. Sverige är ett glest befolkat land med långa avstånd och ett stort behov av transporter för att samhället ska fungera. I stora delar av landet står och faller de boendes väl och ve med någon industri, ofta skogsbaserad. Nu hotas stora delar av den svenska skogsnäringen av ett skatteförslag som företrädare för de svenska åkarna betraktar som vettlöst. Förslaget som innebär mycket stora kostnadsökningar i form av kilometer- och dieselskatt riskerar att slå ut den skogsbaserade industrin i den redan i dag hårt prövade och ofta ekonomiskt svaga landsbygd där möjligheten att hitta alternativ sysselsättning är praktiskt taget obefintlig. Enligt forskningsinstitutet Skogsforsk kommer 6 000 årsarbeten (till stor del maskin- och lastbilsförare) att försvinna direkt i skogsbruk och transporter på grund av de föreslagna skattehöjningarna. De som drabbas indirekt lär bli mångdubbelt fler. Om förslaget går igenom kommer närmare en tredjedel av virkesvolymerna att bli ekonomiskt olönsamma att avverka. Det pågående rationaliseringsarbetet kommer att stoppas, verksamheter i Sverige läggs ner för att i stället expandera i länder med lägre råvarukostnader. Förslaget är bara en av de regeringsstyrda direkt kontraproduktiva skattebelastningar som drabbar Sverige med full kraft. Beskattningen av bostäder är ett annat väl känt fenomen som begränsat bostadsbyggandet trots ett gigantiskt behov. Skatteuttaget (cirka 65 procent av kostnaden för en nybyggd hyresrätt) driver upp kostnaderna till en nivå som få har råd att betala. De aviserade trafikskatterna är dessutom ett direkt hot mot ambitionen att öka den del av energiproduktionen som hämtas från förnybara bränslen. En anledning är att biobränslen ofta transporteras långa sträckor och med de kraftigt höjda transportkostnaderna skapas en kostnadsbild som tar död på många aktörer. Under arbetets gång har utredarna haft kontakter med såväl skogsnäring som åkeriföretag. Det har varit kontakter som industrins företrädare upplevt som positiva. Utredarna har tyckts lyssna. Då blir kallduschen kännbar när det står klart att kloka invändningar förpassats djupt ner i det runda arkivet. I samma runda arkiv tycks även förnuftet hamna i jakten på en välfylld skattekista. Att skatteuttagen förr eller senare slår tillbaka med dubbel styrka blir en parentes i sammanhanget. Vi har på senare tid fått hårdhänta påminnelser om vad naturkrafterna kan ställa till med. Stormarna i de södra delarna av Sverige beräknas i skrivande stund ha raserat skog med en volym som motsvarar fyra årsavverkningar. Det är ändå en västanfläkt jämfört med de svenska skattejägare som drar som en tsunami över ett maktlöst svenskt näringsliv. Girigheten och en närmast total ovilja att inse konsekvensen av besluten har förärat oss ett skattetryck som saknar motstycke. Som framgår av ett debattinlägg längre fram i tidningen är belastningen på mindre hantverks- och entreprenadföretag så stor att företagsledare allvarligt överväger att kasta in handduken. En stilla förhoppning är att regeringens skattejägare inser att fakta inte upphör att existera bara för att man låtsas som om de inte finns. En första åtgärd kan vara att slänga utredningen Skatt på väg i den papperskorg där den hör hemma.

morgan.andersson@allerbusiness.se